Den ekonomiska krisen stoppade fattigdomsminskningen i världen. I dag finns för första gången en miljard hungrande. En stor del finns i Indien, trots att landet genomgår en intensiv ekonomisk utveckling. De flesta av världens övriga hungrande finns i Afrika söder om Sahara.

Efter det östasiatiska undret på 1980- och 1990-talen och Latinamerikas nya fas av stabilitet, demokratisering och tillväxt är frågan om Afrika till slut också får sin chans. Världsdelen är inne i en relativt fredlig och ekonomiskt positiv period.

Om den demokratiseringsprocess som inletts får fortsätta skymtar ett afrikanskt lyft. Seriösa satsningar på jordbruket kan också spela en huvudroll. Tiotalet blir avgörande.

Tomas Ries på Utrikespolitiska institutet tror att antalet människor i de snabbväxande ekonomierna som lyfts upp från fattigdom till den globala medelklassen kommer att fördubblas under decenniet från 600 miljoner till 1,2 miljarder. Men om tio år kommer fortfarande en mycket stor del av jordens befolkning att vara fattig.

Ries väver samman ekonomins, teknikens och vetenskapens ökade makt till en sammanhållen trend. Det är en trend han i huvudsak ser som positiv. Men han ser en stor risk i den globaliserade ekonomins bräcklighet, vilken visade sig i kraschen 2008–2009.

– Om ekonomin kraschar, då kraschar det globaliserade systemet och demokratierna, då kraschar allt.

I ytterligare tre artiklar spanar vi mot maktfördelningen, konflikterna och klimatet.