Klimatfrågan kommer att fortsätta att toppa dagordningarna ett bra tag. Den kan på sikt bli en del av en allt viktigare allmän agenda för skyddet av ekologin på jorden.
Hur går världen vidare med klimatfrågan efter debaclet i Köpenhamn? Frågan är om det blir ett avtal för alla enligt FN-modellen eller om nyckelländer och regioner kommer att göra upp sinsemellan.
Besluten måste komma tidigt, helst i år, om det ska bli något. Mexiko står värd för nästa klimattoppmöte i november. Då har USA hunnit behandla frågan i sin kongress, och många av Köpenhamnsdebaclets styvnackade hållningar har möjligen mjuknat. Men ändå: kan 192 länder lyckas nå ett globalt avtal redan elva månader senare?
Sannolikt avgörs också under tiotalet den kontroversiella frågan om huruvida klimathotet är så stort som det framställs. Ligger FN:s klimatpanel rätt i sina prognoser lär vi få se nya globala temperaturrekord. Annars väntar en intressant debatt.
I alla händelser fortsätter omläggningen av energisystemen. Utvecklingen av biobränslen fortsätter. Det kommer att visa sig om tekniken att fånga in och lagra koldioxid är användbar eller bara ett sidospår. Solenergi kommer med all sannolikhet att utgöra en allt större tårtbit i energidiagrammen.
Tomas Ries, chef på Utrikespolitiska institutet, menar att världen befinner sig i en allmän ekologisk kris, som han förutspår kommer att fördjupas.
Det kommer i sin tur att leda till en ny toppagenda för politikerna, en dagordning för att skydda ekologin.
- Den blir ännu viktigare än dagens skydd av mänskliga rättigheter och kan leda till allvarliga spänningar mellan länder, tror Ries.
I ytterligare tre artiklar spanar vi mot maktfördelningen, fattigdomen och konflikterna.