Vattenfalls agerande stärker tyskt kärnkraftsmotstånd

Vattenfall står inte högt i kurs i Tyskland just nu – företaget förknippas med en klantig amatörmässighet som blivit till en visa.

Senast är det kärnkraftsvännen Angela Merkel som reagerat. I en tv-intervju berättar hon hur Vattenfalls agerande kan få henne att ”koka av ilska” och hon uppger sig vara ”mycket, mycket missnöjd” med företagets krishantering.

Den sortens klarspråk är Angela Merkel sparsam med, och den tid när Vattenfall framstod som ett föredöme och Merkel utsåg koncernchefen Lars G Josefsson till en av sina klimatrådgivare förefaller avlägsen.

Det är kärnkraftverket Krümmel utanför Hamburg som ställt till det för Vattenfall – och för kärnkraftsvännerna.

Krümmel stod stilla i två år efter en kortslutning i en transformator. Den 19 juni i år gav tillsynsmyndigheterna klartecken för fortsatt drift och den 4 juli hände det igen – en kortslutning i en transformator kopplade på nytt bort reaktorn från nätet.

Kärnkraftsmotståndarna har inte varit sena att utnyttja kortslutningen, trots att det handlar om en incident som karaktäriseras som en mindre avvikelse och utgör en nolla på den sjugradiga Inesskalan.

Angela Merkel och hennes kristdemokrater har i gengäld fått problem. De vill driva kärnkraften vidare och förlänga löptiderna för Tysklands återstående 17 reaktorer – för att säkra tillgången på energi och för att minska koldioxidutsläppen.

Den ståndpunkten är för ögonblicket inte särskilt opportun inför valet den 27 september.

För andra gången i år har Sverige därmed blandat sig i den tyska kärnkraftsdebatten. När den svenska regeringen tidigt i våras svängde när det gällde kärnkraften fick det en enorm genklang i Tyskland. Den svenska avvecklingen hade dittills tjänat som före­bild för det tyska kärnkraftsmotståndet, och i våras var det därför kärnkraftsvännerna som jublade över ett blågult initiativ.

Nu tycks Vattenfall med sitt självmål inte bara ha kvitterat, utan även givit kärnkraftsmotståndarna ny vind i seglen.