New York.
Ett lågt valdeltagande i Afghanistan kan försvåra för Obama att få stöd från hemmaopinionen.
När Afghanistan går till val på torsdag står mycket på spel även för USA:s president Barack Obama. En otydlig eller omstridd valutgång kan göra det än svårare att inför hemmaopinionen försvara ett alltmer kostsamt krig utan slut i sikte.
USA:s nervositet handlar inte i första hand om vem som utropas till vinnare. Vita huset tar inte officiellt ställning, och Obamaadministrationen har, mer än företrädaren George W Bush, markerat distans till president Hamid Karzai, även om man åtminstone tidigare räknat med ett återval.
Det avgörande för USA är att Afghanistan får ett styre som har legitimitet i de inhemska väljarnas ögon. President Obama behöver visa en egen krigstrött opinion bättre förutsättningar för att bekämpa korruptionen, bygga demokratiska institutioner och stärka Afghanistans polis- och militärmakt så att den förmår skydda befolkningen mot talibanerna och terrornätverk som al-Qaida.
Det innebär att det krävs ett någorlunda högt valdeltagande. Lyckas talibanerna skrämma väljarna med den våldskampanj som trappats upp inför valet – tydligast manifesterad i helgens självmordsattack intill Natohögkvarteret i Kabul – kommer ett politiskt mandat att saknas. USA behöver en ledning som trovärdigt kan gå vidare i ett nationsbyggande och bidra till att urgröpa klanlojaliteter.
Snart inne på sitt nionde år går kriget inte bra för USA. General Stanley McChrystal, USA:s befälhavare i Afghanistan, medger att talibanerna stärkt sin ställning. Den truppförstärkning och det strategiskifte som Obama beordrade tidigare i år har hittills haft liten effekt.
Juli blev den dödligaste månaden för USA sedan kriget inleddes efter 11 september-attacken 2001. Försök att knyta band till lokala klanledare har hittills gett få synliga resultat. Samtidigt har konflikten mer tydligt spridits in i Pakistan.
I USA märks en växande otålighet. Ledamöter i kongressen – som ställs till svars av sina väljare – vill ha besked om tidsplaner och finansieringsbehov.
Men Pentagon tonar nu snarare ned tidigare uttryckta förhoppningar om snabba framgångar. När försvarsminister Robert Gates häromdagen fick frågan om hur lång tid det kan ta att besegra talibanerna och al-Qaida svarade han undvikande ”några år”.
Pessimistiska bedömare målar upp längre tidsperspektiv och i vilket fall finns en utbredd uppfattning att det kommer att ta många år att stabilisera Afghanistan som nation.
General McChrystal ska efter valet lämna en lägesrapport från Afghanistan med beslutsunderlag för hur USA:s militära operation ska gå vidare. Även om en begäran kan dröja är det sannolikt att han vill ha ytterligare truppförstärkningar.
Medlemmar i en expertgrupp som gett rekommendationer till McChrystal har öppet visat tvivel mot den nuvarande strategin. Som mest tillspetsat ställs president Obama inför två alternativ: En kraftfull utökning av antalet USA-trupper eller packa ihop och lämna Afghanistan.
Men förutsättningar saknas för en eskalering när USA är i djup finansiell obalans av en ekonomisk kris som driver upp budgetunderskottet till rekordnivåer och Obama har fullt sjå med inrikespolitiska reformlöften om sjukvård, klimat, energi och invandring.
Och ett militärt tillbakadragande vore en svårhanterlig politisk reträtt som öppnar för hård kritik. Det är trots allt Obama som slagit fast att det är Afghanistan – inte Irak – som är den centrala fronten i USA:s kamp mot terrorismen.
Obama kan därmed tvingas acceptera ett utdraget krig som syftar till att hålla tillbaka talibanerna utan att USA-opinionen tröttas alltför mycket.