Staden L’Aquila med omnejd har drabbats av otaliga mindre skalv den senaste månaden. Men ingen hade förutsett att ett sådant stort skalv skulle kunna komma som det som ödelade stora delar av L’Aquila under natten till måndagen. Det centrala skalvet som kom halv fyra på morgonen uppgick till mellan 5,8 och 6,3 på richeterskalan. Totalt berörde skalvet 23 kommuner.
Presidenten för provinsen L’Aquila, Stefania Pezzopane, gick omedelbart ut och attackerade premiärminister Silvio Berlusconis statssekreterare Guido Bertolaso som också är ansvarig för civilförsvaret.
– Detta är en tragedi som i hög grad var att vänta. Det alarm som kom för några dagar sedan togs inte på allvar, sa Stefania Pezzopane i ett uttalande till de italienska nyhetsbyråerna.
Vid en presskonferens i Coppito utanför L’Aquila på eftermiddagen redogjorde premiärminister Silvio Berlusconi för regeringens och civilförsvarets omfattande insatser.
– Det är inte möjligt att förutse den här typen av kraftiga jordbävningar, sade Italiens premiärminister och tillade att detta inte var rätt tillfälle att skapa polemik och attackera regeringen.
Det är tyst och nästan tomt på gatorna i L’Aquilas centrum när DN kommer fram efter lunch. Staden ligger öde. Nio hus av tio gapar med öppna väggar som blottar ett vardagsrum eller med ofantliga sprickor. Stadens centrum är förstört och obeboeligt.
På Via Roma står en ambulans med väntande bår. De översta våningarna på ett gult hus, som ägaren säger är från 1400-talet, har rasat samman. En brandman jobbar metodiskt och slänger ut sten och murbruk från första våningen. Räddningsmanskapet har lokaliserat en flicka som tagit sin tillflykt till ett skåp mitt i natten när väggar och tak började rasa in. Hon är vid medvetande och svarar på tilltal.
Situationen är livsfarlig, förklarar brandmannens kolleger nere på gatan. ”Huset kan rasa när som helst”, säger en av dem. De bär alla hjälm och munskydd. När vinden ligger på denna milda ljumma vårdag blir luften helt gulgrå.
Ruggero Pantanella står nere på gatan och ser på. Han tror att flickan är en av studenterna som bodde i huset.
– Min lägenhet är förstörd. Det finns ingenting kvar av den. Min son Luca bodde i det här huset. Men när de första skalven kom på söndagskvällen blev han rädd och lämnade som tur var huset och åkte till vänner utanför stan, säger Ruggero Pantanella.
Stämningen i L’Aquila är tryckt. Många gråter öppet, andra befinner sig i chocktillstånd och har svårt att tala. En gammal kvinna som DN närmar sig skakar på huvudet och säger bara ”terribile”, fruktansvärt.
– Vi är vana vid jordbävningar här och är inte så lättskrämda. Men detta skalv är verkligen något exceptionellt, säger Ruggero Pantanella.
Han bekräftar att det har varit många skalv den senaste månaden, men vill inte ta del i den polemik som väckts av provinsens president Stefania Pezzopane.
– Jordbävningar av det här slaget går inte att förutsäga, påpekar han.
Stadens sjukhus San Salvatore är så svårt skadat att det successivt utrymdes under måndagen. De skadade, som i hela området av civilförsvaret uppskattas till 1 500 förs nu till närliggande mindre sjukhus i Avezzano, Chieti, Tagliacozzo och Teramo, säger ambulanspersonalen. Mannen är trött och har redan arbetat oavbrutet i 12 timmar.
Maria kommer från Rumänien och har bott här i tio år och har hankat sig fram med diverse städjobb. Hon bodde i centrum på Via XX Settembre, där ett fyravåningshus med många studenter helt rasade samman. Hon tycker att räddningshjälpen har fungerat bra.
– Mitt i natten fick vi lämna våra hem. I vårt hus fanns en gammal och sjuk kvinna. Dessutom fick hon en tegelsten i huvudet. Vi ringde på ambulans och den kom nästan med en gång, säger hon.
Giulia Cecere är fortfarande klädd i sin rosa pyjamas klockan fyra på eftermiddagen. Av någon snäll person i civilförsvaret har hon fått ett par grova totalt för stora kängor.
– Vi fick fly barfota mitt i natten. Nu har vi kommit tillbaka för att hämta en del tillhörigheter.
Sonen Giuliano, 19, hade två fula skärsår i huvudet och har fått sys. Det gjorde vi Rom, berättar han eftersom det var fullkomligt kaos på sjukhuset L’Aquila.
Hans pappa kom och hämtade familjen med bil. Brodern Giacomo, 18, sitter intill. Han flinar lite. Fullständigt oskadd. ”När jordbävningen kom blev jag rädd och kröp in under sängen”, säger han.
Under hela dagen hördes ett surrande av helikoptrar i L’Aquila och sirener från ambulanser som körde i skytteltrafik. Hela tiden fortsatte antalet dödsoffer att stiga och var vid denna upplagas pressläggning ett hundratal. Italiens inrikesminister Roberto Maroni sade att han räknar med att dödssiffran kan stiga upp till 150 personer.
På kvällen började civilförsvaret att bygga upp fem stycken provisoriska tältläger i L’Aquila som skall hysa en del av stadens alla hemlösa.
Stämningen var dämpad och den blev inte bättre när vårsolen försvann och ersattes av hällande ösregn. Under hela måndagen kom också täta efterskalv. Marken darrade plötsligt och vi tittade alla oroligt på varandra och upp mot husväggar med sprickor och massor med material som när som helst kunde ramla ner.