Klimatet

Vår konsumtion tär på jordens resurser och vi lever som om året hade femton istället för tolv månader. Allra värst är vårt slöseri med energi.

Det framgår av rapporten Den levande planeten 2006 (Living Planet Report 2006) som Världsnaturfonden WWF tagit fram. Den presenterades på tisdagen.

- Vår rapport är ett mått på planetens hälsotillstånd. Hälsan är hotad och på lång sikt är vår konsumtion av naturen inte hållbar, förklarar Lars Kristoferson, generalsekreterare i svenska WWF.

För att ge en diagnos av planetens hälsa krävs långt mer än ett enkelt blodprov. Ett sätt är att undersöka hur ett antal djurarter förmår överleva. WWF har tittat på livsbetingelserna för över 1.300 olika ryggradsdjur.

Vid en första anblick på rapportens diagram för vår del av världen - i Arktis och runt Atlanten - ser läget riktigt hoppfullt ut. Läget är ganska stabilt och man kan till och med se en ökning bland fåglar.

Men skenet bedrar.

- Det beror på att Sverige och andra länder i de tempererade områdena förödde jorden snabbare före 1970 då diagrammen börjar än efter. Efter 1970 har tropikerna drabbats. Mellan 1970 och nu har det rasat där, säger Lennart Nyman, en av presentatörerna av rapporten, och tar som exempel att livsbetingelserna (angett som ett index i rapporten) har försämrats med 55 procent i Indiska oceanen och stora delar av Stilla Havet.

- Indiska oceanen är det enskilt värst överfiskade och mest förorenade området bland de stora oceanerna, säger han.

För alla de undersökta djurarterna i de olika områdena har livsbetingelserna försämrats med trettio procent sedan 1970.

Ett annat sätt att ge en diagnos är att se hur vi använder jordens resurser för att odla mat och fånga fisk. Utnyttjar vi skogen på ett hållbart sätt? Förmår planeten att absorbera all den koldioxid som vår förbränning av olja, kol och naturgas ger upphov till? Klarar jorden att ta hand om allt avfall som vi producerar.

WWF:s metod att granska detta är att se hur många hektar "biologisk kapacitet" varje människa på jorden har tillgång till av den totala kapaciteten. Den genomsnittliga tillgången, "fotavtrycket", är 1,8 hektar per person om vi inte ska tära på jordens resurser.

Det sorgliga är att världens befolkning lever som om tillgången vore 2,2 hektar. Uttryckt på ett annat sätt: vi lever som om året hade femton istället för tolv månader att producera vad vi konsumerar och ta hand om vad vi förbrukar.

Det största fotavtrycket avsätter Förenade Arabemiraten och USA med nästan tolv respektive tio hektar per person. Sverige ligger på sex hektar och i botten återfinns Samoaöarna och Afghanistan med mindre än ett halvt hektar per person.

- Den största delen av det växande fotavtrycket beror på den ökade användningen av fossila bränslen. Den delen av fotavtrycket har niofaldigats sedan 1961, säger Carina Borgström Hansson, också en av dem som presenterade rapporten.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut