Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Vilka är IS och vad vill IS egentligen?

Foto: Raad Adayleh/AP Photo

Vilka är IS? 

Foto: Islamiska statens kalif är Abu Bakr al-Baghdadi. Foto: Polaris.

IS, Islamiska staten, är en militant terrorgruppering som kämpar för att införa en extrem form av islam, med våld om så behövs. IS har invaderat landområden i Syrien och Irak, gjort sig skyldiga till brutala människorättsbrott och rekryterat anhängare från hela världen i sin krigföring. De har en ”armé” på uppskattningsvis 80.000 man i Syrien och Irak. De områden de erövrat kallar de för ett ”kalifat”, ett rike styrt enligt Guds (Allahs) principer som leds av Guds ställföreträdare, kalifen. Islamiska statens kalif är den 45-årige irakiern Abu Bakr al-Bagdadi, en hemlighetsfull man som mycket sällan visar sig offentligt.

Hur växte IS fram? 

Foto: AP Photo/ABC
11 septemberattackerna 2001. Foto: AP Photo/ABC

Fröet till Islamiska staten såddes under dåvarande Sovjetunionens ockupation av Afghanistan som varade mellan 1979 och 1989. Till motståndsrörelsen mot Sovjets närvaro i Afghanistan anslöt sig många radikala muslimer från Mellanöstern. De mest militanta och extrema bildade terrororganisationen al-Qaida, som låg bakom en rad attentat mot amerikanska intressen världen över, mest ökänt är 11 septemberattackerna 2001.

al-Qaida fick ny näring av USA:s invasion av Irak år 2003. IS var från början en del av det globala al-Qaidanätverket och gick under namnet al-Qaida i Irak. Irakiska al-Qaida fick kritik av moderorganisationen för att vara alltför brutala. 2006 bytte de namn till Islamiska staten i Irak och bröt så småningom med al-Qaida.

När inbördeskriget i Syrien intensifierades 2013 etablerade sig Islamiska staten även där.

Vad vill IS egentligen? 

Islamiska staten företräder en extrem variant av sunniislam. Inom islam finns en skiljelinje mellan sunniter och shiiter. Skillnaden består – mycket kortfattat - i vem som ska räknas som profeten Muhammeds efterträdare och vilka som ska vara hans uttolkare (imamer).

IS företräder en riktning som förespråkar en återgång till de lagar och traditioner som rådde vid tiden för Muhammeds död på 600-talet. Trosriktningen kallas wahhabism eller salafism och är inte helt ovanlig inom islam. Men det som särskiljer IS och al-Qaida och liknande terrorgrupperingar är att de vill införa de gamla traditionerna med våld och att de anser sig ha rätt att döda alla som inte följer deras lära.

Var finns IS i dag? Foto: Mohammad Hannon/AP PhotoFoto: Mohammad Hannon/AP Photo

Islamiska statens kärnområde är nordöstra Syrien och nordöstra och centrala Irak. Där kontrollerar de i stort sett ett område som omfattar cirka 270.000 kvadratkilometer, jämförbart med Storbritannien.

Även på andra håll i världen finns terrorgrupperingar som svurit trohet med Islamiska staten. Bland annat på norra delen av Sinaihalvön i Egypten, kring staden Darna i östra Libyen, i provinser i östra Afghanistan och i norra Nigeria. Hittills har IS nästan bara vuxit fram i laglösa klan- och stamområden. Men efter terrorattackerna i Paris den 13 november 2015 finns en ökad vaksamhet mot IS-anknutna terrorister som vistas i Europa och i USA.

Vad har IS för stöd i områdena de kontrollerar? 

Foto: Jerome DelayAP Photo

USA bombar Bagdad i mars 2003. Foto: Jerome Delay/AP Photo

I det så kallade kalifatet i Syrien/Irak bor mellan sju och tio miljoner människor. Långt ifrån alla ”undersåtar” är lojala med IS, tvärtom kommer det täta rapporter om förtryck och terrorvälde. Men det är inte hela sanningen.

I Irak har IS nämligen support från delar av den sunnimuslimska befolkningen som tycker att centralmakten i Bagdad bara gynnar den shiamuslimska folkmajoriteten. Dessutom är statsapparaten oerhört svag i de krigsutsatta delarna av Irak och Syrien där IS är som starkast. Islamiska staten kan erbjuda något som i alla fall liknar en samhällsstruktur, med el- och vattenförsörjning och sjukhus.

IS, ISIS, ISIL, Daish – varför så många olika namn?

Islamiska staten, förkortat IS, är det namn som rörelsen givit sig själv, en benämning som kommer från arabiskans al-Dawla al-islamiyya fi al-Iraq wal-Sham, vilket ordagrant betyder Islamiska staten i Irak och Levanten. På arabiska förkortas namnet Daish. ”Levanten” är en ålderdomlig benämning på länderna kring östra Medelhavet.

ISIS och ISIL används mest i engelskan, medan Frankrike förespråkar Daish, som ett sätt att ”förminska” IS. Skälet att använda Daish skulle vara att namnet inte ger några associationer till Islamiska staten på andra språk än arabiska, ett namn som många anser är alltför grandiost och anspråksfullt för en terrororganisation. IS är dock den term som de flesta svenska medier, inklusive DN, anammat.

Varifrån får IS sina pengar? 

Foto:

 

 

Redan innan IS grundade sitt ”kalifat” inkasserade man beskyddarpengar från näringsidkare i Syrien och i Irak, och fick dessutom bidrag från privata donatorer i Persiska gulfen. När IS tog kontroll över Iraks näst största stad Mosul i början av juni förra året lade de beslag på tillgångarna i filialen till Iraks riksbank, och kom därmed över minst en halv miljard kronor i guld och kontanter.

För närvarande ockuperar IS oljefält i både Irak och Syrien varifrån de säljer olja till de lokala marknaderna och även till Turkiet och Jordanien, via mindre nogräknade uppköpare. Oljeaffärerna beräknas generera inkomster på motsvarande 13 miljoner kronor om dagen.

Dessutom tjänar IS stora pengar på skatteindrivning i de ockuperade områdena, och även på lösesummor för gisslan.

Hur stark krigsmakt har IS egentligen? 

Foto:

 

Ryskt stridsfartyg avfyrar kryssningsmissiler mot IS-trupper positionerade i Syrien. Foto: AFP Photo.

Det finns en kärna på uppskattningsvis 10.000 välutbildade erfarna elitsoldater, främst från Saddam Husseins gamla armé. Resten är huvudsakligen lokala milisgrupper och utländska frivilliga, vars stridsduglighet är högst skiftande. Totalt rör det sig om cirka 80.000 soldater.

IS har i huvudsak vunnit mark med klassisk gerillataktik, små lättrörliga enheter som känner den omgivande terrängen väl. De har också skrämt iväg fienden och civilbefolkningen med ryktet om sin grymhet och oförsonlighet.

En stor del av vapnen har erövrats från irakiska och syriska armén, däri ingår helt ny utrustning som skänkts från USA. IS har dock inga luftstridskrafter och inte mycket till luftvärn, vilket gör dem sårbara för flyganfall.

Hur ska IS kunna besegras? 

 

IS motståndare är överlägsna militärt. Problemet är att alla aktörer som på ett eller annat sätt deltar i Syrienkriget, och därmed i kampen mot IS, har så olika intressen. Att de har en gemensam fiende i Islamiska staten innebär inte att de har kunnat enas om hur IS ska stoppas.

Tyvärr har den amerikanske politiske kommentatorn Thomas Friedman alltför rätt i sin analys: ”Turkiet vill hellre besegra kurderna. Saudiarabien och deras arabiska allierade i Persiska viken vill hellre besegra Iran och dess ställföreträdare i Irak, Jemen och Syrien. Qatar vill hellre stärka Muslimska brödraskapet i Syrien och irritera Saudiarabien. Iran vill hellre skydda shiamuslimerna i Irak och Syrien”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.