Trots att det inte finns någon gemensam definition av vad terrorism är så har FN, EU och många länders regeringar sammanställt listor över vilka man betraktar som terrorister och terroristorganisationer.
Det finns i dag flera ”terroristlistor”. Men bedömningarna och registreringarna skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
USA är det land som har de mest omfattande förteckningarna över individer och organisationer som anses ha koppling till terrorism. På amerikanska utrikesdepartementets lista, som funnits sedan slutet av 1980-talet, finns 47 organisationer noterade.
Några exempel är Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), palestinska Hamas, Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc), de islamistiska rörelserna al-Qaida och Al-Shabaab samt baskiska ETA.
Amerikanska finansdepartementet har en förteckning över personer, företag och organisationer som kan utgöra ett hot mot landet och därför utsatts för ekonomiska sanktioner.
Enligt flera experter utgör just ekonomiska sanktioner ett av de främsta skälen till att listor upprättas och offentliggörs. Regeringar vill på laglig grund kunna frysa personers och organisationers tillgångar.
FN upprättade sin lista efter terrordåden den 11 september 2001. Länge skilde den sig avsevärt från övriga register eftersom den till stor del omfattade personer, organisationer och företag med kopplingar till al-Qaida. Under de senaste åren har den krympts, men samtidigt nyanserats och kommit att inbegripa fler rörelser än de extremistiskt islamistiska.
EU:s lista prövas en gång om året av unionens medlemsländer. Just nu omfattar den namnen på 25 personer och 29 grupper.
Sverige har ingen egen lista, men är förpliktigad att följa den europeiska.
Exempel på fler terrorlistor återfinns här: EU, Indien och Australien.
Källa: Säkerhetspolisen, Vetenskapsrådet, Magnus Norell och Magnus Ranstorp