Mastercard hade inte bara problem med sin hemsida, även vissa betalningstjänster påverkades.
– Vi upplevde begränsade störningar i våra internetbaserade tjänster i går kväll, men kortinnehavare kan fortsätta att använda sina kort för säkra transaktioner, säger Louise Herbert på Mastercards presstjänst till TV4 Nyheterna.
Enligt Herbert var störningarna sammankopplade med överbelastningsattackerna, som dock främst var riktade mot hemsidan.
Fler cyberattacker är att vänta, enligt en representant för gruppen Anonymous som påstår sig ha legat bakom nätangreppen mot såväl Visa och Mastercard som den svenska åklagarmyndighetens hemsida.
– Kampanjen är inte över enligt vad jag har sett, den går fortfarande starkt. Fler människor går med, fler och fler laddar hem det frivilliga botnet-verktyget som ligger bakom attackerna, sade en ung man som kallar sig Coldblood i en intervju med BBC.
– Jag ser det som att det håller på att bli krig, men inte ett konventionellt krig. Det här är ett datakrig, vi försöker hålla internet öppet och fritt för alla, precis som internet alltid har varit.
Anonymous är en löst sammansatt grupp som gått till attack mot företag som beslutat sig för att inte samarbeta med Wikileaks. Visa och Mastercard har stoppat donationer till den kontroversiella sajten.
Sajterna har utsatts för så kallade belastningsattacker av en helt ny sort. Frivilliga anhängare fjärrstyr sin dator för att styra sin trafik mot de aktuella hemsidorna. Ju fler som ansluter sig och deltar i angreppet desto effektivare blir attacken.
De byggde snabbt och effektivt upp en cyberarmé på tusentals datorer som överbelastade kontokortsjättarnas hemsidor, med enkla verktyg som lades upp online.
– Om en organisation som Mastercard med stor datamakt kan få sin sajt nedtagen, vad händer då med mindre organisationer och vanliga människor? sade John Walker, chefsteknolog på nätsäkerhetsföretaget Secure Bastion, till Reuters.
Betalningstjänsten Paypal, som förra veckan beslöt att frysa donationer som var ämnade för Wikileaks, medger att den agerade enligt påbud från USA.
– Den 27 november skrev utrikesdepartementet, USA:s regering i grund och botten, ett brev om att Wikileaks aktiviteter ansågs olagliga i USA och som ett resultat var vår policygrupp tvungna att ta beslutet att stänga av kontot, sade Paypals vice ordförande Osama Bedier på en konferens i Paris, enligt Reuters.
På Paypals hemsida publicerades ett uttalande om att Wikileaks överträtt företagets användarpolicy som "anger att vår betalningstjänst inte får användas för aktiviteter som uppmuntrar, främjar, underlättar för eller instruerar andra att ägna sig åt olaglig aktivitet".
Paypal släpper de frysta tillgångar som finns på kontot tillhörande stiftelsen som samlar pengar till Wikileaks. Men kontot fortsätter att vara begränsat, skriver företaget på sin hemsida.
Belastningsattacker mot hemsidor är i sig inget nytt, det nya är att det har vuxit och att det är andra typer av människor gör det, enligt Måns Svensson, doktor i rättssociologi på Lunds universitet.
– Jag tror att det delvis är gamla gäng som har sysslat med att knäcka hemsidor under en lång tid. Men det som hände i går är att det tillkom många nya som inte tidigare funnits i de här kretsarna, säger Svensson.
Genom att följa den öppna kanal där aktionen samordnades kunde Svensson se att det var många frågor från nybörjare som inte visste hur man skulle gå tillväga. Han kunde också utröna att många var svenskar, ungefär tio procent.
– Svenskarna har ju haft en lång erfarenhet av att driva aktionsrörelser på nätet och i Sverige har det pågått en debatt kring internet länge, säger Svensson.
– Jag tror inte att det här är knutet enbart till Wikileaks utan att man ska se det i skenet av alla andra konflikter kring hur internet regleras. Det finns ett utbrett missnöje, en massa människor som är förbaskade på att man försöker förstöra deras internet och när man upptäcker att man faktiskt kan åstadkomma röra genom att protestera så gör man det, säger Svensson och drar paralleller till strejkrörelser, fast i en annan form.
– Man använder sin egen dator för att skicka extremt många förfrågningar kontinuerligt till en och samma sajt. Det är inte svårt att göra det och man kan vara osynlig.
Men det kan få ordentlig effekt och störa hemsidor tillhörande globala företag som Visa och Mastercard.
Enligt Svensson ser man inte att svenska ungdomar har en stor del i att ha stängt ner finansiella koordinatörer.
– Det är inte specialiserade hackare i en organiserad gruppering. Man får en uppfattning om att rör sig om terrorister, men det är vanliga svenska gymnasieungdomar.