Jordbävningen i Haiti hade styrkan 7,0 på Richterskalan. Ett så kraftigt skalv har inte drabbat landet på 200 år. Ändå ligger det i ett jordbävningskänsligt område. Förödelsen beror främst på att skalvet inträffade ytligt och nära bebyggelse.
Det är en omfattande naturkatastrof som drabbat Haiti, ett av världens fattigaste länder. Jordbävningen inträffade strax före klockan 23 på tisdagskvällen svensk tid (sen eftermiddag lokal tid) omkring 15 kilometer sydväst om huvudstaden Port-au-Prince. Magnituden 7,0 på Richterskalan är inte väldigt hög, men skalvet ägde rum ytligt, ungefär en mil under marken, och nära en stor stad.
En rad viktiga byggnader har rasat eller skadats allvarligt i Port-au-Prince; myndigheter, kontor, hotell och butiker. Hela staden låg under natten i mörker på grund av att elektriciteten slagits ut, rapporterar Reuters.
FN:s huvudkvarter är allvarligt skadat, och presidentpalatset har kollapsat. Bilder visar hur den väldiga takkupolen fallit in i byggnaden.
En tsunamivarning utfärdades till en början men drogs snart tillbaka. Dussintals efterskalv har inträffat. Det kraftigaste kom kort efter huvudskalvet och hade en magnitud på 5,9.
Tisdagens jordbävning är sannolikt det kraftigaste i området sedan 1770, enligt den amerikanska seismologiska myndigheten USGS, som räknar med att sammanlagt tre miljoner människor utsatts.
– Magnitud sju är ganska mycket, det inträffar runt ett dussin skalv av den storleken per år i världen. Den här inträffade olyckligtvis nära huvudstaden Port-au-Prince, och Haiti är fattigt och har inte jordbävningssäkra hus, säger Michael Blanpeid på USGS i en ljudintervju på myndighetens hemsida.
Enligt Blanpeid märks de allvarliga effekterna inom några mils radie, men jordskalvet kunde enligt uppgift kännas påtagligt i Guantanamo på östra Kuba 30 mil åt nordväst.
Ön Hispaniola, där Haiti ligger, är klämd mellan två tektoniska plattor, den nordamerikanska och den karibiska. Därför är jordbävningar en ständig risk. Men sedan ett kraftigt skalv 1770 har området förskonats från magnituder högre än mellan 5 och 6.
Enligt Michael Blanpeid kan man räkna med att efterskalven kommer att pågå i dagar eller veckor, även om frekvensen avtar. Andra faror som nu hotar är jordskred, som kan begrava hus och blockera vägar.
– Det enda positiva är att skalvet inte orsakade någon tsunami eftersom det inträffade under landyta, konstaterar Michael Blanpeid.
Han förklarar att tre saker avgör hur förödande ett skalv ska bli: plats, djup och storlek (magnitud).
– Denna var ytlig, och därför blev befolkade områden nära epicentrum mycket påverkade.
Den nordamerikanska och den karibiska plattans rörelser mot varandra – förflyttningen är någon centimeter per år – tas upp i två så kallade förkastningszoner, en i norra och en i södra Haiti. Tisdagens skalv inträffade i den södra zonen.