Kuppen i Honduras

Zelaya manar till uppror

Publicerat 2009-07-15 06:20

Honduras störtade president Manuel Zelaya uppmanar till resning i landet för att återge honom makten efter militärkuppen 28 juni.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Kuppen i Honduras

Den 28 juni greps Honduras president Manuel Zelaya av militär, samma morgon som han skulle ha drivit igenom en folkomröstning som gällde frågan om en framtida författningsändring. I denna förändring skulle ingå att presidenten ska tillåtas sitta mer än en period. Motståndarna misstänkte att Zelaya själv skulle dra nytta av ändringen genom att ställa upp i det presidentval som hålls i höst. Han har dock förklarat att han inte har några sådana planer. Rådande författning tillåter inte heller omval.

Zelaya flögs omedelbart ut ur landet och har sedan dess krävt att få bli återinsatt som president. Kuppen fördömdes av omvärlden. Fyra EU-länder kallade hem sina ambassadörer och den amerikanska samarbetsorganisationen OAS uteslöt Honduras som första land efter Kuba 1962. Av Honduras 7,2 miljoner invånare lever minst hälften i fattigdom. När den globala livsmedelskrisen höjde matpriserna blev många ännu fattigare.

President Zelaya, som tillhör det borgerliga Liberala partiet, svängde åt vänster efter att ha valts till president. Han sänkte boräntorna, höjde minimilönen med 60 procent och tog bort skolavgifter. För småbrukare införde han jordbrukssubventioner.Zelaya genomdrev också en "Lag om medborgarnas demokratiska deltagande". Med lagen i ryggen utlyste han den folkomröstning som ledde till att han blev avsatt.

Honduras hade nära band med USA under det kalla kriget och USA hade militär baserad i landet under gerillakrigen i Centralamerika på 1980-talet. Honduras huvudsakliga exportvaror är bananer, kaffe och textilier.

(TT)

Kuppen i Honduras

Relaterad Webb-TV
Se Manuel Zelaya fördöma valet
2009-11-30 10:52
Honduras president hindras från att landa
2009-07-07 12:15

– Det honduranska folket har rätt att göra uppror, sade Zelaya.

Expresidenten sade sent i tisdags att uppror är en demokratisk rättighet när befolkningen ställs inför en regering som tillskansat sig makten genom en kupp.

Zelaya uppmanade till strejker, demonstrationer, maktövertagande och civil olydnad.

– Jag vill be er att inte lämna gatorna, som är det enda utrymme som de inte har tagit ifrån oss, sade Zelaya vid en presskonferens tillsammans med Guatemalas president Alvaro Colom i Guatemala City.

Manuel Zelaya har ställt ultimatum till Honduras interimsregering att lämna ifrån sig makten denna vecka och han kräver att omedelbart bli återinsatt som president. Annars hotar han att avstå från samtal med interimspresidenten Roberto Micheletti.

– Vi hotar ingen, sade den av kuppmakarna tillsatte utrikesministern Carlos Lopez i Costa Ricas huvudstad San José, och tillade att han hoppas att Zelaya deltar i de medlingssamtal som ska ledas av Costa Ricas president Osar Arias i helgen.

– Jag kommer att vara på plats, men det enda som kan förhandlas är tidpunkten och det sätt på vilket kuppledarna ska gå, sade Zelaya.

Men Micheletti, den provisoriske presidenten som tillsattes efter kuppen, är obeveklig.

– Zelaya kan inte återvända till makten eftersom han på illegal väg försökte förlänga sitt regerande genom att försöka upphäva tidsbegränsningen för presidenters mandatperiod.

Micheletti mildrade dock sin kritik av Zelaya något genom att inte utesluta ett möte med honom.

– Han är landets förre president och en gammal vän till mig och jag ska gladeligen räcka honom handen när den tiden kommer, om han så önskar, sade Micheletti på tisdagen.

Kuppmakarnas motiv för att avsätta Zelaya har ifrågasatts.

Ania Janerud, regioninformatör för organisationen Kooperation utan gränser, avfärdar på sin blogg talet om att Zelaya försökte förlänga sitt mandat.

"Frågan som skulle ställas var om folket ville att det i samband med nästa presidentval också skulle röstas om en ny konstitution. Om det nu skulle finnas en paragraf i den här nya konstitutionen som skulle säga att presidenten ska kunna bli omvald, så inte skulle den gälla Zelaya i alla fall", skriver hon och hänvisar till att Zelaya ändå inte skulle kunna kandidera i presidentvalet.

Enligt Janerud handlar krisen om ett krig mellan fattiga och rika, där Zelaya har genomfört åtgärder som gynnar de fattiga men ogillas av landets maktelit.

TT-AFP-Reuters

Läs mer: Honduras splittrat efter statskuppen