En kväll i september 1971 satt kemisten Paul C Lauterbur och hans kollega Donald Vickers och åt på en hamburgerbar. Donald Vickers hade just visat ett experiment där han undersökte cancertumörer hos råttor. Plötsligt fick Paul C Lauterbur en idé om hur han skulle kunna avbilda olika vävnader i djur och människor utan att behöva operera.
Tack vare den idén är han nu i Stockholm för att ta emot ena halvan av årets Nobelpris i medicin, och han har bjudit in Donald Vickers till högtiden. Paul C Lauterburs uppfinning används i dag rutinmässigt i fler än 60 miljoner medicinska undersökningar om året runt om i världen, och har minskat lidandet för många patienter. Däribland för Paul C Lauterburs egen dotter.
- Hon skadade sin axel i en olycka för några år sedan. Med hjälp av magnetkamera kunde läkarna se att de inte behövde operera, säger Paul C Lauterbur.
Hans två döttrar uppskattar också att upptäckten innebär att forskare kan undersöka försöksdjur utan att behöva avliva dem.
- Mina döttrar anser att man inte ska döda djur.
Paul C Lauterburs upptäckt lade grunden till magnetkameror, eller så kallad magnetresonanstomografer.
En magnetkamera kan ta detaljerade bilder av kroppens inre, till exempel av hjärnan eller ryggmärgen. Undersökningen är också helt ofarlig, till skillnad från vanlig röntgen.
Paul C Lauterburs idé var att låta magnetfältet i kameran variera. Då kan läkarna få tvådimensionella bilder av tvärsnitt genom kroppen. Årets andra Nobelpristagare i medicin, Peter Mansfield, utvecklade tekniken och visade bland annat hur magnetsignalerna snabbt kan omvandlas till en bild.
Men alla är inte nöjda med årets val av pristagare. Amerikanen Raymond Damadian anser att han är den verklige pionjären på området och att han borde fått vara med och dela på priset.
I helsidesannonser i New York Times, Washington Post, Los Angeles Times och Dagens Nyheter, med rubriker som "Det skamliga fel som är en flagrant överträdelse av Alfred Nobels testamente", går han till hårt angrepp på Nobelkommittén. Bara i DN har annonskampanjen kostat honom mer än en miljon kronor.
Paul C Lauterbur vill inte kommentera Raymond Damadians anspråk eller hans kampanj.
- Nej, du vill inte höra vad jag har att säga om det. Och det vill nog ingen annan heller.
Han påpekar också att det inte är han utan Nobelkommittén som avgör vem som ska belönas.
- Men Nobelkommittén har ju tydligt visat vad den anser i saken.
Efter trettio års arbete med magnetavbildningstekniken har Paul C Lauterbur nu återvänt till kemin. Han studerar hur livets uppkomst kan ha gått till.
- Jag är ju kemist, och jag tyckte att det var på tiden att jag återvände till mitt riktiga jobb, även om min avstickare till medicinen blev väldigt lyckad. Jag tror att det är nyttigt att byta bana vart trettionde år. Det är ett bra sätt att hålla sig ung och alert, säger den 74-årige pristagaren.
Magnetresonanstomografin har länge varit en stark kandidat för Nobelpriset, men Paul C Lauterbur blev ändå överraskad när beskedet kom.
- Man får inte så många telefonsamtal klockan halv fyra på morgonen. Jag visste att mitt namn hade nämnts i Nobelprissammanhang, men du kan vara anklagad för många saker utan att vara skyldig.