Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

Adhd kan vara omognad hos många pojkar

Bokmärk artikel

Grafik: Johan Andersson, Henrik Båge, Stefan Rothmaier

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som Socialstyrelsen tagit fram åt DN. ”Det kan delvis handla om omognad. Vissa barn ska kanske vänta med att börja skolan”, säger överläkare Björn Kadesjö.

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som Socialstyrelsen tagit fram åt DN. ”Det kan delvis handla om omognad. Vissa barn ska kanske vänta med att börja skolan”, säger överläkare Björn Kadesjö.

Pojkar födda i december löper 34 procents högre risk att behandlas för adhd jämfört med snittet för barn födda under första halvåret.

Det visar ny hittills opublicerad statistik ur patientregistret som statistikern Anders Jacobsson tagit fram åt DN. Samma mönster syns i läkemedelsregistret: 35 procent fler pojkar som är födda årets sista månad får läkemedel mot adhd jämfört med snittet för första halvåret.

Annons:

Mönstret är detsamma för flickor, men skillnaden mellan tidigt och sent födda är inte riktigt lika stor.

– Det här är i högsta grad intressant, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Omkring vart tjugonde barn i Sverige har enligt uppskattningar adhd. Det är ett funktionshinder som ger koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll.

De nya siffrorna visar enligt Björn Kadesjö att det kan finnas barn som missförstås ha adhd.

– Det kan handla om omognad. De sent födda pojkarna klarar inte av att möta skolans krav. De hade kanske inte behövt få stora problem om omgivningen lyckats möta barnen utifrån deras egna förutsättningar, säger han.

– Lindriga symtom blir så tydliga att barnen uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos. Det är inte så att antingen har man adhd eller inte. Det finns ett gränsland och beroende på belastningar blir symtomen synliga.

– Hade de här barnen börjat skolan ett år senare, eller nästa läsår, så hade kravnivån kanske varit rimligare och problemen inte lika uttalade, säger han.

Å andra sidan kan det enligt Björn Kadesjö vara tvärtom, att barn födda tidigt på året kan kompensera lindriga adhd-problem med en större mognad.

Björn Kadesjö tror inte att den ökade risken har en biologisk orsak.

– Det låter långsökt att det exempelvis skulle vara skadligt att bli gravid på våren.

En sådan biologisk förklaring kan också uteslutas när man jämför barn som är födda strax före respektive efter årsskiftet. Barn som föds under de tre sista dagarna i december löper 39 procent större risk att få adhd-läkemedel än barn som föds under de tre första dagarna i januari på det nya året. Det visar siffror från läkemedelsregistret.

Samma mönster syns även i vetenskapliga studier som gjorts i USA och Kanada. Den kanadensiska forskaren Richard Morrow vid University of British Columbia drar slutsatsen att omognad kan misstolkas som adhd.

– Flera studier visar att oavsett när skolstarten sker på året, så är det de yngsta barnen som har störst risk att få diagnosen adhd, säger han.

Björn Kadesjö möter många barn med adhd i sitt arbete som överläkare, och han menar att frågan i praktiken inte är enkel. Ofta har familjerna som söker hjälp redan brottats med problemen ett antal år, och barnet har fått sin stämpel och sin plats i klassen.

– En bra vardagssituation i skolan skulle ha varit det optimala, men det går inte att skapa, och så måste barnet ha hjälp och ibland kan lite medicin underlätta.

Forskaren Richard Morrow menar att fokus i högre grad borde läggas på livet utanför skolan när ett barn utreds för adhd.

– Man borde lägga större vikt vid hur barnet agerar i andra situationer, till exempel i samband med olika fritidsaktiviteter.

Socialstyrelsens statistik omfattar samtliga barn och unga födda 1986–2001 och som ingår i patient- respektive läkemedelsregistret.



Läs mer:

Adhd-center: Fler borde få diagnosen

Kommentarer (18)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

granskar-banner
WEBB_PUFF_1000
Illustration:Stefan Rothmaier

 DN:s reporter fick unik tillgång till allt som sparats om honom. Du övervakas även när mobilen inte används och uppgifterna lagras i ett halvår.

 Kristoffer Örstadius. ”Vad gjorde jag egentligen i Fruängen? En söndagskväll!?”

örstadius
gbg
Foto:Adam Ihse/TT

 Sisjön i södra Göteborg. Nära platsen där han fördes bort i torsdags. 10  7 tweets  2 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

 Delikat passning till Cavanis mål. Zlatan Ibrahimovic var aktiv i PSG:s 3–0-seger över Monaco. 2  2 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

zlatan288
Foto:AFP
årquiz-puff
Foto:TT

 Nittonhundra…vadå? Testa om du har koll på historiska händelser.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: