Adhd kan vara omognad hos många pojkar

Grafik: Johan Andersson, Henrik Båge, Stefan Rothmaier

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som Socialstyrelsen tagit fram åt DN. ”Det kan delvis handla om omognad. Vissa barn ska kanske vänta med att börja skolan”, säger överläkare Björn Kadesjö.

Barn födda sent på året löper en kraftigt högre risk att få en adhd-diagnos än barn födda tidigt på året. Det visar nu för första gången statistik som Socialstyrelsen tagit fram åt DN. ”Det kan delvis handla om omognad. Vissa barn ska kanske vänta med att börja skolan”, säger överläkare Björn Kadesjö.

Pojkar födda i december löper 34 procents högre risk att behandlas för adhd jämfört med snittet för barn födda under första halvåret.

Det visar ny hittills opublicerad statistik ur patientregistret som statistikern Anders Jacobsson tagit fram åt DN. Samma mönster syns i läkemedelsregistret: 35 procent fler pojkar som är födda årets sista månad får läkemedel mot adhd jämfört med snittet för första halvåret.

Annons:

Mönstret är detsamma för flickor, men skillnaden mellan tidigt och sent födda är inte riktigt lika stor.

– Det här är i högsta grad intressant, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Omkring vart tjugonde barn i Sverige har enligt uppskattningar adhd. Det är ett funktionshinder som ger koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll.

De nya siffrorna visar enligt Björn Kadesjö att det kan finnas barn som missförstås ha adhd.

– Det kan handla om omognad. De sent födda pojkarna klarar inte av att möta skolans krav. De hade kanske inte behövt få stora problem om omgivningen lyckats möta barnen utifrån deras egna förutsättningar, säger han.

– Lindriga symtom blir så tydliga att barnen uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos. Det är inte så att antingen har man adhd eller inte. Det finns ett gränsland och beroende på belastningar blir symtomen synliga.

– Hade de här barnen börjat skolan ett år senare, eller nästa läsår, så hade kravnivån kanske varit rimligare och problemen inte lika uttalade, säger han.

Å andra sidan kan det enligt Björn Kadesjö vara tvärtom, att barn födda tidigt på året kan kompensera lindriga adhd-problem med en större mognad.

Björn Kadesjö tror inte att den ökade risken har en biologisk orsak.

– Det låter långsökt att det exempelvis skulle vara skadligt att bli gravid på våren.

En sådan biologisk förklaring kan också uteslutas när man jämför barn som är födda strax före respektive efter årsskiftet. Barn som föds under de tre sista dagarna i december löper 39 procent större risk att få adhd-läkemedel än barn som föds under de tre första dagarna i januari på det nya året. Det visar siffror från läkemedelsregistret.

Samma mönster syns även i vetenskapliga studier som gjorts i USA och Kanada. Den kanadensiska forskaren Richard Morrow vid University of British Columbia drar slutsatsen att omognad kan misstolkas som adhd.

– Flera studier visar att oavsett när skolstarten sker på året, så är det de yngsta barnen som har störst risk att få diagnosen adhd, säger han.

Björn Kadesjö möter många barn med adhd i sitt arbete som överläkare, och han menar att frågan i praktiken inte är enkel. Ofta har familjerna som söker hjälp redan brottats med problemen ett antal år, och barnet har fått sin stämpel och sin plats i klassen.

– En bra vardagssituation i skolan skulle ha varit det optimala, men det går inte att skapa, och så måste barnet ha hjälp och ibland kan lite medicin underlätta.

Forskaren Richard Morrow menar att fokus i högre grad borde läggas på livet utanför skolan när ett barn utreds för adhd.

– Man borde lägga större vikt vid hur barnet agerar i andra situationer, till exempel i samband med olika fritidsaktiviteter.

Socialstyrelsens statistik omfattar samtliga barn och unga födda 1986–2001 och som ingår i patient- respektive läkemedelsregistret.



Läs mer:

Adhd-center: Fler borde få diagnosen

Kommentarer (18)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 MSB ger klartecken till sök- och räddningslag. Nepal har vädjat om hjälp efter katastrofen. 19  9 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

hjalp
Foto:AP

 Svenska klättrare på plats vid Mount Everest. ”Stenblock kom rullande.” 31  2 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

nepalfiskben1000
Foto:AP

 Se bilder från platsen. Jordskalvet har ödelagt Nepals huvudstad Katmandu. 3  2 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vet du mer? Är du på plats? Hör av dig till oss på DN.

varfor
Illustration:All Over Press

 Livsfarlig resa. Världen ser på medan flyktingsmugglare härjar ostört. 66  45 tweets  21 rekommendationer  0 rekommendationer

sara2
Foto:Nicklas Thegerström

 Flyktingen: Färden till Sverige gick via lastbil genom öknen och en överfull pråm över Medelhavet. 15  6 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

 Smugglarna: ”Alla säger att jag låter för många gå ombord.” 4  2 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Gränspoliserna: Behövs närvaro av utländska trupper i Libyen.

Annons:

Roman blir film, Finland fick ny ledare och bolagsjätte stämmer städfirma. Har du koll?  Veckans Nutidstest. 69  0 tweets  69 rekommendationer  0 rekommendationer

nutidstestet_v17B_488
Foto:Ulrika By
kenya-1000
Foto:Erik Esbjörnsson

 Oro i Kenya efter Stockholm Marathons beslut. ”Utarmning av sporten.” 14  6 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bara nordbor får prispengar. Topplöparna lär nobba. 1545  51 tweets  1490 rekommendationer  4 rekommendationer

 Johan Esk: Desperat försök att rädda svensk långdistanslöpning. 28  11 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:

Så får du DN:s flash

 Missa inga nyheter. DN:s app ger dig senaste nytt.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: