Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Äldsta växterna upptäckta

De äldsta kända växterna har upptäckts av svenska forskare.

Upptäckten har gjorts i centrala Indien. Fynden består av fossil av två olika typer av rödalger. Deras ålder: 1,6 miljarder år.

Detta är 400 miljoner år äldre än de tidigare äldsta kända fynden. De nyupptäckta fossilen är med andra ord de överlägset äldsta växterna som påträffats. Men historien slutar inte där.

– De är inte bara de äldsta växter som beskrivits. De är också de äldsta kända fossilen av synliga, flercelliga organismer som kan knytas till en bestämd grupp av organismer, säger Stefan Bengtson, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet, och ledare för forskargruppen.

Alla rödalger är vattenlevande. Deras placering på livets träd har länge varit omtvistad. Vissa har ansett att de är för primitiva för att kunna föras till växtriket, men numera tycks det råda viss koncensus om att de trots allt är växter, mycket tidiga sådana.

Hos de nyupptäckta fossilen går det att se en typ av plattor i cellerna, vilket forskarna tror är kloroplaster, den typ av organeller i cellerna som sköter fotosyntesen hos växter.

– Det är samma typ av kloroplaster som hos grönalger och gröna växter, säger Stefan Bengtson.

Fossilen, som beskrivs i Public Library of Science, består av två olika former av rödalger, dels av en trådformad typ, dels en kolonibildande typ. De ligger inbäddade i kolonier av cyanobakterier, stromatoliter. När forskarna upptäckte rödalgerna inuti stromatoliterna var upphetsningen stor. Den höga åldern betyder troligen att det synliga livet började utvecklas tidigare än vad man trott.

– Det innebär att man måste kalibrera om de äldsta förgreningspunkterna på trädet, säger Bengtson.

Han påpekar att den värld som rödalgerna bebodde för 1,6 miljarder år sedan var mycket olik vår egen värld. Kontinenterna var tomma på liv, syrehalterna i atmosfären var bara en bråkdel av dagens halter. Det skulle dröja en miljard år innan de första djuren såg dagens ljus på jorden.

Fakta: Tidiga livsformer

Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan. De äldsta kända livsformerna, en form av encelliga organismer, uppstod relativt snart därefter, för 3 8 miljarder år sedan, möjligen ännu tidigare.

De första cyanobakterierna utvecklades för 3,5 miljarder år sedan. De var de första fotosyntetiserande livsformerna och de bidrog starkt till att syresätta jordens atmosfär.

De tidigaste organismerna med cellkärna, liksom de första flercelliga organismerna dök upp för cirka 2,1 miljarder år sedan. En halv miljard år senare såg de första växterna dagens ljus, och för cirka 600-760 miljoner år sedan dök de första djuren upp på jorden.

Källa: Nature, PLoS

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.