Alltmer skattepengar går till mediciner

Det finns läkemedelsbehandlingar som kostar ofantligt mycket pengar. Tidigare i höstas uppmärksammades i medierna den 20-årige Kalle Dejemyr, som lider av den mycket sällsynta Hunters sjukdom. Han behandlas med det nya läkemedlet Elaprase. Hans behandling kostar 10 miljoner kronor per år. Hur kan en behandling vara så dyr?

- Antalet patienter som kan få behandlingen är väldigt litet. I Nordamerika och i Europa finns totalt 700 personer med diagnosen Hunters sjukdom och färre än hälften behandlas, säger Roger Starkman, Nordenchef på läkemedelsföretaget Shire HGT som säljer Elaprase.

Elaprase är ett så kallat särläkemedel som är avsett för väldigt speciella patienter. Utvecklingskostnaderna för särläkemedel måste slås ut på mycket färre patienter än för ett vanligt läkemedel. Därför accepterar samhället ofta ett betydligt högre pris än normalt.
Men satt i relation till andra livräddande insatser i samhället är 10 miljoner ingen orimlig kostnad. Vägverkets schablonvärde för att minska risken för ett dödsfall i trafiken ligger till exempel på 18,4 miljoner kronor och är på väg att höjas.

Det är lätt att tro att just dessa nya särläkemedel gör att läkemedelskostnaderna skjuter i höjden. Men så är det inte.
För även om ett särläkemedel kostar flera miljoner per patient så finns det väldigt få patienter. I Sverige finns det exempelvis sex patienter med Hunters sjukdom varav fyra behandlas. Kostnaden för dessa extremt dyra läkemedel blir därför en mycket liten del av den totala läkemedelskostnaden.

I stället är det nya behandlingar för betydligt större patientgrupper som orsakar de stora kostnaderna. Av Sveriges nästan 9.000 olika läkemedel kostade de tio mest sålda drygt tre miljarder, eller närmare en tiondel av totalkostnaden.

Överst på tio-i-topp-listan för mest sålda läkemedel 2006 ligger två läkemedel mot reumatiska sjukdomar. På första plats ligger läkemedlet Enbrel. Det sålde för drygt 480 miljoner kronor. På and­ra plats ligger Remicade, som sålde för strax över 360 miljoner. De är riktiga raketer på försäljningslistan. 2004 fanns ingen av dem ens på 20-i-topplistan och två år senare ligger de på plats nummer ett och två.

Båda två är så kallade TNF-alfa-hämmare. Det innebär att de stoppar ett ämne som kallas TNF-alfa som sätter i gång de inflammatoriska reaktioner som aktiveras vid reumatiska sjukdomar.

Dessa läkemedel har helt revolutionerat behandlingen och flera nya liknande medel är på gång. En årsbehandling med Enbrel kostar drygt 140 000 kronor och den ges till 5.000-6.000 patienter i Sverige.

- Priset beror på högre kostnader för både utveckling och tillverkning, säger Göran Skoglund, medicinsk chef på läkemedelsföretaget Wyeth som säljer Enbrel.
Reumatiska sjukdomar drabbar personer i alla åldrar, inklusive barn. För dem som drabbas i unga år riskerar sjukdomen att förstöra hela livet. Men läkemedlen har visat dramatiska effekter.

- För vissa patienter har de här läkemedlen betytt skillnaden från att ha varit helt handikappad till att bli fullt arbetsför och leva ett normalt liv, säger Lars Klareskog, professor i reumatologi vid Karolinska Institutet i Solna.

Alla får inte lika revolutionerande effekter. Patienterna kan delas in i tre ungefär lika stora grupper där en får en dramatisk effekt, en får en medeleffekt och en grupp får ingen större effekt alls av läkemedlen.

- Men om de ges till rätt patienter är det inget som helst tvivel om att de är väl värda vad de kostar. Behandlingen förändrar livet fullständigt för de här patienterna, säger Lars Klareskog.

Det tredje största läkemedlet i Sverige är samtidigt det överlägset största i världen. Det heter Lipitor. Det är ett läkemedel som bromsar tillverkningen av blodfetter, som kolesterol och triglycerider, i levern och ökar nedbrytningen av det onda LDL-kolesterolet. Det används för att förebygga hjärtsjukdom hos patienter som har för höga blodfetter. Lipitor såldes för drygt 340 miljoner kronor i Sverige 2006.

Lipitor tillhör läkemedelsgruppen statiner som innehåller flera andra vanliga blodfettsänkande preparat. Men Lipitor är den enda stora statin som fortfarande har sitt patentskydd kvar och kan därför hålla ett relativt högt pris. Andra statiner har förlorat detta skydd och därför rasat i pris, framför allt gäller det läkemedel som innehåller det aktiva ämnet simvastatin.

En årsbehandling av Lipitor kostar mellan 3.000 och 6.000 kronor, vilket är väldigt mycket dyrare än en årsbehandling med simvastatin som går att få för under 500 kronor.

- Man ska komma ihåg att läkemedelsutveckling innebär att många projekt misslyckas och måste läggas ned innan de når marknaden. De patenterade läkemedlen bär också kostnaden för dessa, säger Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer.

Så är det. Läkemedelsföretagen måste täcka sina kostnader. Alla tre företrädarna för företagen lyfter fram sådana skäl som förklaring till varför deras medel behöver kosta så mycket Men ingen tar upp det viktigaste skälet. Läkemedelsföretagens främsta uppgift är att tjäna så mycket pengar som möjligt åt sina ägare och de försöker naturligtvis ta ut så höga priser som marknaden tål.

Drygt 100.000 patienter behandlas med Lipitor medan ungefär 600.000 patienter behandlas med simvastatin i Sverige. Trots det kostar Lipitor-patienterna samhället mer än dubbelt så mycket som alla simvastatin-patienterna tillsammans. Men ibland kan det ändå vara värt det.

- Lipitor sänker LDL-kolesterolet något bättre än vad simvastatin gör och det behövs för vissa högriskpatienter som en del diabetiker och svårt kranskärlssjuka, Jag tycker att Lipitor är värt sina pengar om det används till dessa speciella patienter, men inte om det används till vanliga patienter, säger Peter Nilsson, docent vid universitetssjukhuset Mas i Malmö med förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar som specialområde.

Ett annat effektivt sätt att minska höga blodfetter är en rökfri livsstil med hälsosam mat och motion. Och innan statiner börjar användas ska patienterna också förändra sin livsstil.

- Det är basen för all blodfettsänkning, men livsstilsförändringar är inte heller gratis om man ska bedriva det inom sjukvårdens ram. Det ska följas upp med återbesök och prover, aktiviteter och gruppverksamhet som också kostar pengar. Rökstopp är den mest kostnadseffektiva livsstilsförändringen, särskilt om man redan har haft en hjärtinfarkt, säger Peter Nilsson.

En utredningsgrupp vid Socialstyrelsen har tittat på framtidens kostnadsbomber och hittat tre stora områden som sannolikt kommer att påverka läkemedelskostnaderna till och med år 2011.

- Vår prognos är att TNF-alfahämmare och andra liknande läkemedel mot reumatism kommer att fortsätta ha en stark ställning. Nya diabetesläkemedel med färre biverkningar än de äldre kommer sannolikt att bli storsäljare i framtiden. Och slutligen tror vi att nya cancermedel som exempelvis Glivec och liknande kommer att användas längre tid och på flera olika cancersjukdomar, säger Maarten Sengers, utredare vid Socialstyrelsen som ansvarat för analysen.

Utöver dessa områden lyfter gruppen också fram några enskilda läkemedel. Bland dem finns ögonläkemedlet Lucentis och MS-medlet Tysabri. Båda två har redan orsakat rabalder eftersom vissa landsting vägrar att använda dem eftersom de inte har råd.

Läkemedel kostar mycket pengar, men rätt använda kan de ändå vara värda sitt pris. Ett problem är att läkemedelsföretagen i sin marknadsföring ofta försöker öka användningen utanför de patientgrupper som har en bevisad nytta av dem. Och då blir de inte längre värda sitt pris. Sådan marknadsföring ofta ligger bakom kostnadskonflikter på läkemedelsområdet.

För även om läkemedelskostnaden på 31 miljarder kronor är hög och ofta lyfts fram som en stor utgiftspost så är det ändå bara en bråkdel av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden på över 220 miljarder kronor.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut