Den senaste tiden har både amerikanska rymdstyrelsen Nasa och europeiska rymdstyrelsen ESA bombarderat min dator med pressmeddelanden om Mars.
Amerikanerna har som vanligt varit mycket skickligare på att göra pr.
Men nu har europeerna skärpt sig. De passade på att lansera sitt vattenfynd, just som den amerikanska landaren "Spirit" var lite opasslig.
Innan dess hade amerikanerna vunnit alla ronder.
På juldagen lyckades den europeiska kretsaren "Mars Express" lägga sig i bana runt Mars. Det är en jätteprestation, sannolikt den största som ESA någonsin har gjort. Det är jättesvårt att åka till Mars och de flesta expeditioner har gått förlorade.
Men allmänhetens uppmärksamhet fastnade helt vid den lilla landaren "Beagle2". Den misslyckades, till skillnad från sitt moderfartyg, och har inte givit ett pip ifrån sig sedan den lossades från "Mars Express" på juldagen.
Desto större triumf för amerikanerna när deras kretsare "Spirit" lyckades landsätta sin landare några dagar senare. Välregisserat av pr-avdelningen inledde Spirits landare genast sin Marsvistelse med att skicka hem stora, färgglada vykort till jorden.
Sedan dess har vi fått följa alla den lilla bilens förehavanden. Hur den trasslade in sig i sina krockkuddar. Hur den tvingades rotera ett halvt varv för att komma loss. Hur den åkte ner från sin ramp och rullade hela tre meter.
Hur snöpligt kändes det inte då att vara europé och bara ha en knäpptyst "Beagle" att komma med.
Med utsökt koordination höll president George W Bush sitt tal om USA:s nya rymdvision, just när amerikanerna var som mest upphetsade över Spirits framgångar. Nya order till Nasa: lägg ner i princip all annan verksamhet och satsa alla klutar på att skicka människor till Månen igen, med siktet inställt på bemannade färder till Mars så småningom.
ESA gjorde ingenting för att kontra Bushs Marsutspel. De gratulerade bara och hoppades artigt att Europa ska få vara med när projektet börjar realiseras.
Man kan ju alltid hoppas - som näringsminister Leif Pagrotsky gör - att kontrakt och arbetstillfällen kommer att gå till svenska företag.
Men risken finns att Europa, Ryssland och kanske även Kina bara får det tvivelaktiga nöjet att ta ansvar för Internationella rymdstationen ISS när nu amerikanerna har hittat mera spännande mål i rymden.
Bushs rådgivare verkar inte bedöma rymdstationen som tillräckligt sexig för att satsa på i framtiden. Inte heller tycks de lita på pr-värdet hos mycket annan rymdforskning som Nasa bedriver, men som nu är i riskzonen för att läggas ned. Till exempel rymdteleskopet Hubble, som har blivit dödsdömt efter att en planerad servicetur har ställts in.
Propagandakriget om rymden är underhållande för allmänheten och säkert nödvändigt om rymdverksamheten ska tillskansa sig offentliga medel.
Men det är inte odelat bra för vetenskapen. Vattenfynden, som ESA nu trumpetar ut, har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. Därmed har forskarna gått ifrån en rutin som är självklar för de flesta seriösa forskare och ger en garanti för resultatens trovärdighet. (Men den rutinen gäller förstås inte för Nasaforskare, som för länge sedan har hetsats av sin pr-avdelning att kabla ut spännande resultat till allmänheten så fort som bara möjligt.)
Det finns ändå inget särskilt skäl att tvivla på att "Mars Express" verkligen har hittat vatten. Det är en stor nyhet.
Ännu större blir det naturligtvis om någon också lyckas hitta liv på Mars. Det skulle visa att livet på jorden inte är ett unikum, och ge oss en tankeställare om vår plats i universum.