Bakom utnämningen står den vetenskapliga tidskriften Science som varje år, i slutet av december, ställer upp en lista med de tio mest häpnadsväckande och betydelsefulla upptäckterna inom vetenskaperna.
Ardi, eller Ardipithecus ramidus som arten heter, var given etta på listan. Hon är så säregen att hon inte passar in i någon av de existerande scenarierna över människans förhistoria.
De fossila resterna upptäcktes för flera år sedan, i norra Etiopien. Att de inte har beskrivits förrän i år beror på att de är extremt sköra och svåra att analysera.
Det viktigaste fyndet är ett partiellt skelett av en vuxen hona. Hon levde för 4,4 miljoner år sedan, drygt en miljon år innan den berömda Lucy så dagens ljus. Hon ligger därmed tidsmässigt relativt nära den punkt för 6 miljoner år sedan då människolinjen vek av från schimpanslinjen.
Ardi hade gripfötter och forskarna gör bedömningen att hon var lika väl anpassad för ett liv i träden som på marken. Hon vägde runt 50 kilo, det vill säga ungefär lika mycket som en nutida schimpans. Men till skillnad från en schimpans gick hon inte på knogarna. Snarare var hon tvåbent som en människa.
Hon hängde inte heller med armarna i träden som människoapor brukar göra, utan antas ha gått på grenarna på samma sätt som markattor och babianer.
Sammantaget liknar hon inte någon nu levande varelse. Slutsatsen blir att de gällande hypoteserna över människolinjens tidigaste historia är felaktiga. Dessa har i de flesta fall utgått från att vi skulle bli alltmer lika schimpanser ju längre bakåt i tiden vi kommer.
I stället är det bara att konstatera att schimpansen har utvecklats precis lika mycket som vi själva har gjort sedan vår gemensamma förfader levde. Att gå på knogarna är inte en gammal anpassning utan en ny.
Schimpansen måste med andra ord överges som modell för vår tidigaste anmoder. Nya hypoteser måste ställas upp, och gamla omhuldade idéer måste överges. Ardi tillhör därmed den sällsynta kategori av fynd som tvingar forskarna att söka sig nya vägar. Hennes sköra benbitar kommer att studeras och analyseras intensivt de kommande åren.
Detta placerar henne utan konkurrens på förstaplatsen på listan. Men det har gjorts andra betydande genombrott under det gångna året.
Science har listat nio stycken utan att rangordna dem:
Rymdstyrelsen Nasa lyckades med rymdteleskopet Fermi identifiera tidigare okända typer av pulsarer, snabbt roterande neutronstjärnor.
En viktig receptor som gör att växter kan överleva under svår torka beskrevs i detalj för första gången.
Partiklar med bara en magnetisk pol, i stället för två, upptäcktes under exeperiment med det märkliga materialet holmiumtitanat.
Ämnet rapamycin visade sig kunna förlänga livet hos möss. Än mer anmärkningsvärt var att livslängden ökade trots att mössen inte behandlades med ämnet förrän de nått vuxen ålder.
Nasa kraschlandade satelliten LCROSS på månen och fann klara bevis för att det finns vatten på vår närmaste granne i världsrymden.
Experiment med genterapi i både USA och Europa gav lovande resultat vid behandlingen av flera ärftliga sjukdomar.
Experiment med en nyupptäckt form av rent kol, grafen, visar att det kan formas och användas elektroniskt.
Rymdteleskopet Hubble reparerades, vilket gör det möjligt att ta ännu skarpare bilder av universum.
Världens första röntgenlaser introducerades. Nu kan kemiska reaktioner avbildas i samma stund som de inträffar.