Bakterier som är totalt resistenta mot antibiotika brer ut sig i Europa fortare än någon forskare har trott. Det visar en färsk stickprovsundersökning från intensivvården.
– För bara fyra fem år sedan var de totalresistenta bakterierna mycket ovanliga. Nu är de ett vardagsproblem i många länder, säger professor Otto Cars, som är ordförande för strategigruppen Strama mot ökad antibiotikaresistens i Sverige.
Dominique L Monnet är forskare och expert på antibiotikaresistens vid Europeiska smittskyddsenheten, ECDC. Han har tillsammans med sina kolleger frågat 95 läkare inom intensivvården i 24 europeiska länder om de har behandlat patienter med totalresistenta bakterier. Det betyder att bakterierna är helt motståndskraftiga mot alla antibiotikasorter. Då kan en infektion bli omöjlig att stoppa.
* Drygt hälften av läkarna svarar att de har haft minst en patient med totalresistenta eller näst intill totalresistenta bakterier de senaste sex månaderna.
* Nästan var tionde läkare anger att de har behandlat mer än tio patienter med totalresistenta eller nästan totalresistenta bakterier det senaste halvåret.
Att forskarna valde att studera just intensivvården är ingen slump. Där finns många allvarligt sjuka patienter som ofta måste få antibiotika.
– Det här är en ögonblicksbild från Europa och ingen stor studie. Men det är den bästa statistiken vi har eftersom läkare ännu inte är skyldiga att anmäla totalresistenta bakterier, säger Dominique L Monnet.
Läkaren Otto Cars är oroad över resultaten i den nya studien.
– Vi kan inte skydda oss i Sverige, det här får vi se mer av i framtiden. För att begränsa konsekvenserna måste vi dels minska användningen av antibiotika ytterligare och dels få fler enkelrum i vården för att minska smittspridningen, säger han.
Till Karolinska universitetssjukhuset i Solna kommer en till två drabbade patienter per år.
– Jag skulle tro att en handfull personer i Sverige varje år får bakterier som inget antibiotikum biter på. Alla drabbas inte av en infektion, utan vissa är bara bärare, säger Christian Giske, som är specialistläkare på Karolinska i Solna.
I dag saknas riktlinjer för hur läkarna ska behandla de drabbade patienterna och minska risken för smittspridning. Många tvingas att ta till gamla giftiga antibiotikasorter med risk för allvarliga biverkningar på bland annat njurar.
– Vi planerar att ta fram råd som gör det lättare för läkarna att identifiera patienterna och minska risken att smittan sprids. Det dröjer säkert tio år innan vi får nya läkemedel, säger Dominique L Monnet på ECDC.
Studien publiceras i ECDC:s nyhetsbrev Eurosurveillance.