Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Antiväte undersökt – men Vatikanen kan vara trygg

Cern i Genève.
Cern i Genève.

Forskare på Cern i Genève har för första gången lyckats undersöka egenskaper hos atomer av antimateria.

En undersökning av atomer av antiväte har tagit oss lite närmare lösningen på en av fysikens största gåtor: varför det nästan inte finns någon antimateria i universum.

– Det här har vi kämpat för i 20 år. Nu är världen öppen. Nu har vi en signal och kan fortsätta att mäta i mer detalj, säger Svante Jonsell, forskare i teoretisk atomfysik vid Stockholms universitet.

Alla partiklar har en antipartikel med helt motsatta egenskaper. Elektronens antipartikel kallas positron, och är precis som en elektron men positivt laddad i stället för negativt. När en partikel möter sin antipartikel utplånar de varandra, och det enda som blir kvar är deras massa i form av energi.

För sex år sedan blev Svante Jonsell och hans kolleger på experimentet Alpha vid Cern i Genève först i världen med att fånga atomer av antimateria i en fälla av magneter. Väte, den enklaste av alla atomer, består bara av en proton och en elektron. Cern-forskarna lyckades få positroner att gå i bana runt antiprotoner och bilda atomer av antiväte, och höll dem fångna i vakuum för att undvika att atomerna skulle stöta på vanlig materia och förintas.

Och nu har de för första gången lyckats mäta en egenskap hos antivätet: hur mycket energi positronen skickar ut när den hoppar från en nivå till en annan. Sådana energier är ett slags fingeravtryck som är unika för varje grundämne. Resultatet publiceras på måndagen i tidskriften Nature.

Det borde ha skapats lika mycket materia som antimateria när universum uppkom. Men nu finns det nästan ingen antimateria kvar.

– Vi vet inte vart antimaterian tog vägen. Det måste ha blivit ett litet överskott av materia när universum började utvecklas, säger Svante Jonsell.

Om antimaterian hade överlevt lika bra som materian skulle de ha förintat varandra.

– Vi ska vara tacksamma för asymmetrin mellan materia och antimateria. Inte bara som atomfysiker utan för att vi existerar tack vare den, säger Svante Jonsell.

Forskarna hoppas nu kunna hitta skillnaden mellan materia och antimateria genom att jämföra fingeravtrycksenergierna för väte och antiväte.

I bästsäljarförfattaren Dan Browns bok ”Änglar och Demoner” hotar skurken att spränga hela Vatikanen med ett kvarts gram antimateria, tillverkat på Cern.

– Dan Brown räknade fel på sprängkraften: den borde bli dubbelt så stor. Men å andra sidan är magnetfällan ingenting man kan springa omkring med, med något slags bärbart batteri, säger Svante Jonsell.

– Och att tillverka en kvarts gram antiväte skulle ta oss en miljard gånger universums ålder. Så vi kommer inte att spränga Vatikanen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.