Vetenskap

Året runt-grödor kan hejda växthuseffekten

Vetefält.
Vetefält. Foto: Johan Nilsson / Scanpix
Året runt-grödor av korn och vete kan minska mängden koldioxid i atmosfären – till nivåer före den industriella revolutionen, enligt brittiska forskare. Det är en av tio ”världsomvälvande” idéer som lanseras av den vetenskapliga tidskriften Scientific American.

– Om bara två procent av jordens grödor byttes ut så skulle det få mätbara konsekvenser för mängden koldioxid i atmosfären, säger Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, till DN.se.

Innan jordbruket uppfanns utnyttjade människan fleråriga växter, utan att man odlade dem. Den här typen av växter har flera positiva egenskaper i jämförelse med dagens odlade grödor. En sådan egenskap är att de har längre rötter.

Under årens lopp har människan nämligen utvecklat grödor med egenskaper som vi har haft nytta av inom jordbruket – och där har långa rötter inte varit prioriterat.

Det här menar Douglas Kell har varit ett misstag, som har fått stora konsekvenser för miljön.

– Rötter under jord binder upp koldioxid. Det är någonting som borde tas i beaktande när man utvecklar de grödor som finns. Det har inte gjorts. Det är först nu man har insett hur viktigt det är, säger han till DN.se.

Människans tampas med stora utsläpp av koldioxid i atmosfären. Samtidigt finns det dubbelt så mycket kol lagrat i marken, som det finns i hela atmosfären. Om mer kol kunde lagras i marken istället för att försvinna upp i skyn skulle mycket vara vunnet.

Växter pumpar ner kol i marken via sina rötter. Om de grödor som redan finns i dag, som korn och vete, utvecklades med hjälp genteknik så skulle de kunna få längre rötter. På så sätt skulle mer kol kunna pumpas ut i marken, och på ett större djup. 

– Diskussionen om koldioxid har förts av experter på ekosystem. De tittar på vad som finns idag, istället för på vad som skulle kunna finnas, säger Douglas Kell.

Pär Aronsson, forskningssekreterare och docent i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, har på uppdrag av DN.se satt sig in i ärendet. Han menar att det här är ett nytt, kreativt sätt att tänka, och att det har potential att förändra vilka aspekter som tas i beaktande när grödor utvecklas.

– Som forskare är det lätt att fastna i ett tankemönster. Det här är innovativt, och skulle kunna göra stor skillnad för koldioxidbalansen, säger han.

I dag är mängden koldioxid 385 miljondelar av atmosfärens volym. Om man ersatte all jordens grödor inom jordbruket med grödor utvecklade enligt det här konceptet skulle det, enligt Douglas Kells beräkningar, kunna ge en sänkning av koldioxidhalten med 118 miljondelar. Detta skulle drastiskt förändra klimatläget i världen. Det värde man då får, 267 ppm av atmosfärens volym, ligger på samma nivå som före den industriella revolutionen.

Men det finns två problem: Utvecklingsarbetet med grödorna är bara i sin inledning, och frågan är vem ska betala för att utveckla grödorna.

 – Det finns i dag inga marknadsmekanismer som gör att man tjänar på att utveckla grödornas rötter och på så sätt förbättra miljön. Men sådana mekanismer finns runt hörnet, säger Pär Aronsson på Sveriges lantbruksuniversitet till DN.se.

Men det är kanske en ännu längre bit kvar innan grödorna har utvecklats. Forskaren Ed Buckler på Cornell Universitetet arbetar just nu med att utveckla majs enligt det här konceptet. Han tror dock att det kommer att ta minst fem år att identifiera de rätta generna, och därefter ytterligare femton år att arbeta fram grödan.