Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Att sola är nödvändigt

Utan sol blir människor svårt sjuka. Det visar bland annat den tragiska historien med barnen och kvinnan som spärrades in i en källare i österrikiska Amstetten.

De barnen har fått svåra skador på sitt skelett, sina tänder och sitt immunförsvar.

Men hur mycket sol är lagom för en blekhyad nordbo? Här är forskarna sällsynt oense.

I arbetet med artiklarna här intill har vi träffat på forskare som har blivit avskedade, forskare som vägrar uttala sig om studier de själva har varit med om, forskare som vill förbjuda solarier och forskare som uppmanar alla nordbor att sola på solarier om vintrarna.

Några anser att alla ljushyade bör ta på sig tjocka lager av solkräm så fort de går ut, och andra avråder helt från solkräm.

Och allihop har goda argument för sin sak.

Helt klart leder svenskarnas moderna solvanor till massor av fall av cancerformen malignt melanom. Det är verkligen en dålig idé att gå inne hela vintern, och att sedan plötsligt fläka ut sitt vintervita skinn i solen så att det blir rött i stället.

Men är det så lyckat att skydda sig med solkrämer? Faktum är att krämer med solskyddsfaktor 15 filtrerar bort 95 procent av de ultravioletta strålar som huden behöver för att producera D-vitamin. Det visar en färsk studie av hudläkaren Robert Sayre i Tennessee. Han konstaterar syrligt att krämerna är mer effektiva på att förhindra D-vitamin är på att skydda mot solbränna.

Det finns ju andra alternativ än solkrämer, som att ha på sig hattar och andra kläder, och att ransonera sina stunder i solen.

I Australien lär myndigheterna ha fått kalla fötter efter många års nitisk propaganda mot solen. En del människor, bland annat i solfattiga Tasmanien, har tagit till sig propagandan i sådan grad att de i stället har fått brist på D-vitamin.

Somliga forskare tror att många människor på nordliga breddgrader går omkring med brist på D-vitamin, åtminstone hela vinterhalvåret. Risken är särskilt stor för mörkhyade. Det finns hypoteser om att en rad sjukdomar skulle kunna påverkas av sådan brist: exempelvis högt blodtryck, tuberkulos, ms, depression, schizofreni, influensa, typ 1-diabetes och en rad cancertyper.

För engelska sjukan, benskörhet och koloncancer finns gediget vetenskapligt stöd. Men för många av de andra sjukdomarna är kunskapsläget mer osäkert.

För min egen del tänker jag för säkerhets skull följa några råd från vardera lägret: när solen är som starkast mitt på dagen mitt i sommaren lyder jag hudläkarna och skyddar mig med kläder och skugga. Men i gengäld ska jag börja sola mer i det milda ljuset på våren och hösten - och ladda kroppen med naturligt D-vitamin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.