Tidiga tecken på autism är synliga i hjärnan hos sex månader gamla bebisar, visar en ny studie. Om behandlingar sätts in under barnets första år kan funktionsnedsättningen mildras.
Hos barn som senare utvecklar autism utvecklas vit hjärnsubstans – "kablarna" genom vilken olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra – inte lika snabbt som hos barn som inte får funktionsnedsättningen. Det visar amerikanska forskare i en studie som publiceras i The American Journal of Psychiatry.
– Om en behandling sätts in när barnet är mellan 1 och 2 år kan det ge stora effekter, säger Henrik Pelling, barnpsykiater och överläkare på Akademiska sjukhuset, till DN.se.
I Sverige fångas barn som utvecklat autism in för sent, enligt Henrik Pelling. Det sker ofta först i samband 2,5-årskontrollen – och innan en behandling har satts in kan det ha gått ytterligare ett halvår.
– För att en behandling ska ha så stor effekt som möjligt bör den sättas in någon gång när barnet är mellan 1 och 3 år. Det handlar om att utnyttja hjärnans plasticitet, det vill säga dess formbarhet, säger Henrik Pelling.
Jason Wolff vid University of North Carolina är en av forskarna bakom studien. I ett mejl till DN.se skriver han att forskarlagets preliminära resultat visar att hjärnans nervkretsar hos barn som är på väg att utveckla autism förändras innan symtomen visar sig.
"Det inebär att vi skulle kunna ingripa innan autismen uppträder. Att sätta in en behandling i spädbarnsåldern – en tid då hjärnan är särskilt formbar – skulle innebära stora fördelar", skriver Jason Wolff till DN.se.