Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Även liten viktnedgång ger hälsovinster

Foto: Leif R Jansson/TT

För feta kan även en blygsam viktminskning förbättra hälsan och minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, visar en ny studie. Men det räcker troligtvis inte för alla patienter, enligt professorn Mikael Rydén.

Fetma är ett av våra stora folkhälsoproblem. Att vara fet eller överviktig innebär en ökad risk för flera sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Kraftigt överviktiga och feta får ofta rekommendationen att gå ned mellan fem och tio procent av sin kroppsvikt för att minska risken för dessa sjukdomar. Men det är oklart vad en mindre viktnedgång jämfört med en större har för betydelse för hälsan.

– Det är väl visat i studier att viktnedgång minskar risken för andra sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom på lång sikt. Det pågår däremot en debatt om hur mycket man ska gå ned i vikt, säger Mikael Rydén, överläkare och professor vid Karolinska institutet.

Amerikanska forskare har därför jämfört hälsoeffekterna av viktminskning hos 36 personer med fetma. En grupp skulle hålla vikten medan de andra personerna i studien skulle gå ned 5, 10 eller 15 procent av sin kroppsvikt.

Redan vid en femprocentig viktnedgång kunde forskarna se tydliga vinster för hälsan. Bland annat förbättrades personernas betacellsfunktion och insulinkänslighet, vilket innebär att de minskade risken för typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes är också en riskfaktor för andra sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom. Även det totala kroppsfettet minskade, och särskilt fettet i levern.

För dem som gick ned 10 respektive 15 procent i vikt förbättrades insulinkänsligheten proportionellt, men inte i alla organ.

– Även rätt små förändringar i viktnedgång, om det är hos rätt patient och i rätt fettväv, kan ha stora positiva effekter. Det gäller framför allt att minska det inre bukfettet, säger Mikael Rydén.

Eftersom en större varaktig viktnedgång oftare är svårare att uppnå, kan en viktminskning på fem procent ibland ses som ett misslyckande när rekommendationen är mellan fem och tio procent. Forskarna bakom studien anser att det kan finnas en poäng i att sikta på femprocentsmålet.

Mikael Rydén påpekar att studien är mycket liten och att det kan vara svårt att generalisera resultaten.

– För somliga kanske det räcker med en femprocentig viktminskning, men absolut inte för alla. Alla forskare inom det här fältet försöker definiera hur mycket den ideala viktnedgången för en specifik individ är, säger Mikael Rydén.

Svårigheten är till exempel att identifiera vilka som har nytta av en måttlig viktnedgång och vilka som behöver gå ned mer i vikt.

– För den som behöver gå ned fem kilo i vikt krävs helt andra typer av interventioner än den som behöver gå ned 20 kilo. Alla forskare försöker hitta bättre faktorer som kan förutsäga det, men det är så många organ och processer som bidrar till komplikationerna och därför är det svårt, säger han.

Personerna i studien var feta och hade ett BMI på runt 38. De vägde runt 100 kilo och en viktminskning på fem procent var alltså fem kilo. Ett normalt BMI är mellan 18,5 och 25, medan gränsen för fetma går vid 30. Ingen av personerna i studien hade typ 2-diabetes, men alla hade tecken på förstadier till sjukdomen.

Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.

Fakta. Fetma och övervikt vanligt i Sverige

Nära hälften av Sveriges befolkning beräknas vara feta eller överviktiga i dag.

BMI, Body Mass Index, används ofta för att beräkna om vikten är hälsosam. Ett normalt BMI ligger mellan 18,5 och 25. Mellan 25 och 30 anses man vara överviktig. Om man har ett BMI över 30 anses man vara fet.

Även midjemått eller midja- och höftkvot kan användas för att beräkna om en person är fet.

Fetma ökar risken för flera sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer.