Flera tidigare Nobelpris har gått till upptäckter kring de så kallade telomererna.
Redan på 1930-talet observerades att de tycktes förhindra kromosomerna från att fästa vid varandra, vilket skulle göra att arvsmassan skadas. Men hur telomererna fungerade som skydd för arvsmassan var en gåta.
På 1950-talet dök en annan fråga upp. När DNA-molekyler kopieras vid celldelning sker detta en bit in på DNA-strängen. Därför borde kromosomerna bli kortare vid varje celldelning. Men det blir de inte och hade så skett skulle cellerna åldras.
Årets pristagare har nu löst dessa två gåtor, konstaterar Nobelkommittén.