Avtalet beskrevs efter att det träffats som ”historiskt” eftersom rika och fattiga länder till slut lyckats komma överens om att skydda hotade ekosystem. När det var klart utbröt en spontan applåd bland delegaterna.

– Tack vare klokskap och enorma ansträngningar av var och en av er, med såväl svett som tårar, så tror jag nu att vi nått en framgångsrik slutsats, sade Japans miljöminister Rye Matsumoto sent på natten japansk tid.

Redan tidigt på fredagen stod det klart att ett avtal sannolikt var på gång.

En av de stora stötestenarna var frågan om tillgång till och fördelning av vinsterna från genetiska resurser, som medicinalväxter. Dessa växter återfinns oftast i tropiska u-länder och dessa vill ha del av vinsten när läkemedelsföretag i de rika länderna utvecklar mediciner från växterna. Enligt nyhetsbyrån Reuters lyckades miljöministrarna komma överens om regler för hur vinsterna ska fördelas mellan regeringarna i de aktuella länderna där medicinalväxterna finns och läkemedelsföretagen.

Att världens länder enats om en räddningsplan för jordens biologiska mångfald bedöms som ett stort framsteg efter det fiaskobetonade klimattoppmötet i Köpenhamn i fjol.

En annan stötesten har varit hur stor del av jordens yta som bör avsättas till reservat och nationalparker. Vissa "tongivande" u-länder ville inte gå med på EU:s mål – att 20 procent av landytan och 15 procent av havsytan skyddas – men nu lyckades man enas om att 17 procent av landytan och 10 procent av havsytan ska skyddas, rapporterar AFP.

Miljöminister Andreas Carlgren (C) är mycket glad över att länderna har nått en överenskommelse.

– Vi har kommit överens om nya globala miljömål för att skydda biologisk mångfald. Och vi har lärt läxan sedan tidigare, när vi inte nådde de uppsatta målen – så att vi samtidigt antar ett helt åtgärdspaket och säkrar att vi har tillräckligt med resurser, säger han till TT i telefon från Japan.

Den största segern är att alla länder nu har enats om ett regelverk när det gäller fördelning av vinster från genetiska resurser, anser Carlgren.

– Alla är vinnare på uppgörelsen, både u-länderna som får del av vinsterna och företag och forskare som får rättssäker tillgång till resurserna. Det här är något man har kämpat för i arton år, säger han.

EU-länderna tvingades backa från sin linje om att 20 procent av landytan skulle skyddas i reservat. Kompromissen landade i stället på 17 procent, vilket Andreas Carlgren ändå är nöjd med:

– Vi lyckades få andra länder att ändra sina låsta positioner. Det var det näst bästa som gick att nå.

Den negativa trenden från toppmötet i Köpenhamn har nu vänts, anser Carlgren:

– Vi har visat världen att det går att nå en stor miljööverenskommelse och med det har vi undvikit att falla i diket där FN hamnade med Köpenhamnskonferensen. Det öppnar också chanser i de kommande klimatförhandlingarna, säger han.