Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Bakterier styr vad vi äter

För bakterier kan det vara livsviktigt att kunna styra värddjurets födointag.
För bakterier kan det vara livsviktigt att kunna styra värddjurets födointag. Foto: TT

Hungrig? Sugen på fett eller socker? Det kan vara dina magbakterier som lurat dig. Nya rön antyder att bakterierna kan kontrollera våra sinnen. Deras behov styr sedan vad vi äter.

De nya rönen, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BioEssays, grundar sig på en genomgång och en analys av ett stort antal studier de senaste åren. Forskare från flera olika universitet i USA har deltagit i arbetet.

Deras slutsats: Vissa magbakterier styr vårt sug efter vissa näringsämnen som bakterierna livnär sig på. De får oss att äta mer av dessa än vad vi själva behöver. På så vis gynnas de i kampen om utrymmet i vårt inre.

Att deras tillvaro kan vara tuff är säkert. Enorma mängder bakterier finns i vårt mag- och tarmsystem. De olika arterna kämpar hårt för att behålla sina nischer i ekosystemet. De som har förmågan att lura värdorganismerna, i det här fallet vi människor, har en klar fördel.

Det hela kan låta som manuskriptet till en skräckfilm, eller en science fiction-roman. Det kan förefalla orimligt att vi skulle vara styrda av encelliga organismer utan hjärna.

Forskarna är dock säkra på sin sak och hävdar att ett stort antal av mikroberna i magtrakten har en manipulativ förmåga.

Hur bakterierna bär sig åt är oklart, men forskarna misstänker att effekten åstadkoms av signalmolekyler som mikroberna producerar och frigör i vår magtrakt. Molekylerna når sedan våra nervceller där de påverkar vårt beteende.

En viktig roll spelas av den så kallade vagusnerven som kopplar samman miljontals nervceller med hjärnan. Genom att agera via vagusnerven kan bakterierna framkalla hungerkänslor eller sug efter vissa näringsämnen.

Allt detta låter dystert. Men helt hjälplösa är vi inte. Genom att bekämpa suget kan vi svälta ut de besvärliga mikroberna. Om vi orkar stå emot deras signalmolekyler ger vi aktivt stöd till deras konkurrenter, andra mikrober vars mål är mer förenliga med våra egna.

Fakta: Kroppens bakterier

Vi människor är fulla med mikroorganismer, i första hand bakterier. Tillsammans väger de cirka ett och ett halvt kilo hos en vuxen människa och antalet bakterieceller hos varje individ är mer än tio gånger större än antalet kroppsceller.

De flesta av dessa bakterier finns i mag- tarmkanalen, varav en mindre del i magsäcken och merparten i tarmarna där flera hundra bakteriearter har beskrivits. Så kallade laktobaciller dominerar, men kolibakterier och enterokocker är också vanliga.

Källa: Nationalencyklopedin (TT)