Svininfluensan har börjat sprida sig i Sverige nu. Ingen vet hur många som har hunnit bli sjuka.
Statistiken har hela tiden legat i underkant eftersom myndigheterna bara redovisar fall som är ordentligt kollade i laboratorieanalyser. Därför slinker många fall undan från beräkningen: särskilt lindrigare fall och fall i länder med bristfälligt sjukvårdssystem.
För ett par veckor sedan slutade myndigheterna i Sverige att räkna enskilda fall. Det var världshälsoorganisationens, WHO:s, rekommendation eftersom det är meningslöst att registrera folk som bara får måttliga influensasymtom.
Sjukvården behöver i stället koncentrera sina resurser på den minoritet som drabbas av allvarliga och livshotande symtom.
Det är – så vitt man vet i dag – bara någon eller några få personer på tusen smittade.
En del av dem vet redan om att de är i riskzonen: de lider sedan tidigare av hjärtsjukdomar, astma, cancer eller nedsatt immunförsvar. Även gravida verkar ha ökad risk att bli allvarligt sjuka, liksom kraftigt överviktiga personer.
En obehaglig aspekt av den nya influensan är att omkring hälften av dem som blir allvarligt sjuka är unga och tidigare helt friska personer. Ofta är de i tjugoårsåldern.
Här skiljer sig H1N1 från den vanliga säsongsinfluensan. Den dödar mellan tusen och två tusen personer varje år i Sverige. Men då handlar det nästan bara om gamla, sjuka och försvagade människor.
På södra halvklotet har svininfluensan nu tagit ordentlig fart. Men här i Sverige ligger den än så länge bara och pyr. Kulmen väntas först senare i höst.
Smittan tar knappast fart förrän skolorna börjar igen.
Förhoppningsvis har det beställda vaccinet hunnit komma innan epidemin slår till på allvar. Enligt vaccinföretaget Glaxosmith Kline ska det börja levereras till Sverige i september.
Sedan gäller det att en stor del av befolkningen snabbt blir vaccinerad. Då kan smittan bromsas, med färre drabbade och långsammare spridningstakt.
Därför hjälper en storskalig vaccinering även människor som av olika skäl inte kan ta sprutorna: små barn, gravida och äggallergiker.
En annan metod att försöka bromsa smittspridningen är att stänga skolor och daghem. Det verkar ha en viss effekt, och myndigheterna kan stänga skolor med stöd av smittskyddslagen.
Men svenska experter tycks anse att fördelarna – att virusets framfart skulle bromsas en aning – är för små i förhållande till nackdelarna, nämligen att massor av föräldrar måste stanna hemma från jobbet för att ta hand om sina barn.