Bejublad triumf för "Cassini"

Bilderna är de i särklass mest detaljerade som någonsin har tagits - många tusen gånger skarpare än tidigare bilder.

- Jag blev helt chockad över bildernas skönhet och klarhet. Först trodde jag på allvar att mina medarbetare hade skojat med mig och visat mig en dataanimation istället för de riktiga bilderna, säger Carolyn Porco som är ansvarig forskare för kameran ombord på "Cassini".

Hon var en av många inblandade som jublade av glädje och lättnad när det stod klart att "Cassini" hade klarat den kritiska passagen genom Saturnus ringar och lyckats lägga sig i rätt bana runt planeten.

Därmed har tjugo års förberedelser och sju års resa har inte varit förgäves.

"Cassini" är en av de största och dyraste expeditioner som någonsin har skickats upp i rymden. Den har kostat 3,3 miljarder dollar. Både amerikanska rymdstyrelsen Nasa, europeiska rymdstyrelsen ESA och italienska rymdstyrelsen ASI är med och betalar. Forskare från 17 olika länder deltar med instrument. Däribland en svensk grupp, som är med på ett instrument kallat Radio and Plasma Wave Science.

Tidigt på torsdagsmorgonen, svensk tid, inträffade expeditionens mest kritiska stund. Under 93 minuter skulle "Cassinis" motorer skjutas i gång för att bromsa upp farkosten. Utmaningen var att bromsa precis lagom mycket: inte för lite, så att "Cassini" skulle passera förbi Saturnus utan att fångas in av planetens gravitation. Men inte heller för mycket, så att "Cassini" skulle försvinna in i Saturnus för evigt.

Till forskarnas stora tillfredsställelse fyrades bromsmotorerna av i precis rätt ögonblick, farkosten följde perfekt den planerade hastighetskurvan och lade sig prydligt i sin bana.

Två andra kritiska moment var när "Cassini" skulle passera genom ringarnas plan. En gång snett nerifrån och en gång snett uppifrån. Det handlade om mycket korta ögonblick eftersom ringarna är praktiskt taget platta: bara ett par hundra meter på höjden, trots att de är tusentals mil breda. Men ringarna består av mindre och större ispartiklar. Många är små som snökorn, medan andra kan vara stora som hus eller till och med stora isberg.

En ispartikel eller sten av en ärtas storlek skulle kunna ha satt stopp för hela Cassiniprojektet, om den hade träffat på ett olämpligt ställe.

För att skydda sig mot krockar med ispartiklar eller stenar svängde "Cassini" när den närmade sig ringarna. Den riktade sin mest slagtåliga del - antennen - i färdriktningen.

Arbetet med landaren "Huygens" har letts av ESA. På juldagen ska Huygens lösgöras från "Cassini". Två veckor senare, den 15 januari, ska den landa på Saturnus måne Titan. Det blir den mest avlägsna landning som någonsin har genomförts.

Titan är en stor måne - till och med större än planeten Merkurius - och den är unik genom att den har en atmosfär. Den påminner på många sätt om jorden för ungefär fyra miljarder år sedan. Genom att studera Titan hoppas forskare få ledtrådar om hur livet kunde uppstå på jorden.

Hela Saturnus med sina ringar och sina vid det här laget 31 kända månar, påminner om ett solsystem i miniatyr. Astrofysikerna hoppas kunna lära sig mycket om hur solsystemet uppstod genom de uppgifter som "Cassini" och "Huygens" samlar ihop.

"Huygens" kommer bara att klara sig max några minuter på Titans yta. "Cassini" däremot är planerad att cirkla runt Saturnus i minst fyra år. Om allt går väl kan de fyra åren mycket väl förlängas med lika många år till.

Under inflygningen passerade "Cassini" närmare Saturnus än den kommer att göra under hela sin långa expedition. Därför är de bilder som kamerorna ombord tog under passagen genom ringarna av stor vetenskaplig betydelse.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut