Men faktum är att ingen av forskarnas klimatmodeller tyder på att något sådant skulle hända. Inte under de närmaste hundra åren i alla fall.

Möjligen kan Atlantens strömmar bromsas upp, så att mindre värme förs upp till oss i norra Västeuropa. Det kan handla om så mycket som 25 procent, enligt IPCC:s nya rapport. Men eftersom jorden samtidigt blir flera grader varmare, skulle den samlade effekten ändå bli att vi i Sverige får ett varmare klimat. Åtminstone enligt dagens klimatmodeller.

På längre sikt än hundra år kan strömmarna i Atlanten mycket väl förändras radikalt. Det har hänt många gånger förr under jordens historia. Borrkärnor från Antarktis is visar tydligt hur strömmarna har stängts av och satts på med jämna mellanrum under årtusendenas lopp.

I höstas kom till exempel en rapport som tyder på att den så kallade Lilla istiden, mellan 1400- och 1600-talet, hängde ihop med att Golfströmmen blev 10 procent svagare.

Det har också kommit rapporter som tyder på att djupa Atlantströmmar i det system där Golfströmmen ingår har bromsats upp lite de senaste 50 åren. Men det är mycket osäkra data, eftersom forskarna bara har kunnat mäta på ett fåtal punkter under de senaste femtio åren.

Satelliter i rymden kan avslöja för forskarna vad ytvattnet har för temperatur.

- Men sedan har vi fyra kilometer vattenmassa därunder som är okänd, säger Johan Nilsson som är oceanograf på Stockholms universitet.

För att skaffa bättre underlag om strömmarna pågår en rad projekt. Bland annat har forskare placerat dopplermätare ovanför havsbotten utanför Färöarna och Island. De har också börjat använda ett av de fartyg som går i regelbunden trafik mellan danska Aalborg och Nuuk på Grönland. Mätutrustning på fartyget kan mäta havsströmmarnas hastighet och vattnets temperatur ner till 300 meters djup.

Ett annat svenskt projekt går ut på att använda den transatlantiska telekabeln för att samla data. Det strömmande vattnet påverkar de magnetiska fälten runt kabeln.