Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Blodgrupp påverkar risk för hjärtinfarkt

Forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har.
Forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har. Other: Marcus Ericsson/TT

Personer som har blodgrupp 0 löper mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med andra.

Visa mig din blodgrupp och jag ska säga dig vem du är.

Nja, kanske inte riktigt, men forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har.

Forskningen, som nyligen presenterades vid en europeisk hjärtkongress, visar att personer som antingen har A, B eller AB som blodgrupp löper en något större risk än personer med blodgrupp 0 att drabbas. Riskökningen för den enskilda individen är liten, men på befolkningsnivå blir skillnaden större. Personer med blodgrupp AB löpte störst risk.

Vilken blodgrupp man tillhör bestäms av generna, det vill säga det biologiska arvet.

Forskarna, verksamma vid UMCG, det medicinska universitetet i Groningen, Nederländerna, tror att orsaken är att förekomsten av koagulerande protein i blodet är högre i blodgrupperna A, B och AB, jämfört med blodgrupp 0.

Forskarna är dock tydliga med att de främsta riskfaktorerna inte är ens blodgrupp, utan saker som övervikt, rökning, brist på motion samt ålder. Flera av dessa faktorer kan vi göra något åt till skillnad från blodgruppen.

I den aktuella studien ingick uppgifter från 1,3 miljoner personer.

Fakta: Blodgrupper

Vilken blodgrupp vi tillhör avgörs av vilka antikroppar vi har i blodet, vilket i sin tur styrs av genetiska faktorer.

1901 upptäckte den österrikiske läkaren Karl Landsteiner att blod från olika personer kunde klumpa ihop sig och fann så småningom fyra olika "typer" av blod, beroende på vilka antigener det innehåller. Grupperna kallade han för A, B, AB och O (för ohne, "utan" på tyska, men som sedan blev 0, åtminstone i Sverige) för det blod som saknade antigener. En person som har blodgrupp A har A-antigener på de röda blodkropparna, men bildar antikroppar mot B-antigen och vice versa för dem med blodgrupp B. Personer med blodgrupp AB har båda antigenerna.

Upptäckten innebar att blodtransfusioner kunde ges med mycket mindre risk för komplikationer.

Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.

I Sverige är A+ den vanligaste blodgruppen.

Källa: Nationalencyklopedin

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.