Wolfgang Röder är Aftonbladets uttolkare av vädrets makter. I tidningens arkiv ger hans namn närmare hundra träffar och på löpsedlarna är han en nästan lika flitig sommargäst som Lasse Berghagen.
Tidningen slår fast att han brukar ha rätt. I spalterna har han blivit kallad professor i meteorologi vid Berlins fria universitet.
Men väderprofessorns prognoser är lika pålitliga som en singlad slant, om ens det. Och han är inte professor vid något universitet.
- Wolfgang Röder har aldrig varit professor här. Han har inte ens doktorerat, säger Ulrich Cubasch, som borde veta eftersom han själv är professor i meteorologi vid Freie universität i Berlin.
Sanningen är att Röder har varit anställd på universitetets meteorologiska institution, men numera är han pensionerad.
- Om han hade varit anställd så skulle jag ha varit tvungen att få stopp på honom. Nu är det inte mycket jag kan göra. Jag betraktar honom som en tossig gammal stöt, säger Ulrich Cubasch.
Han har inget emot Röder personligen, men han vill inte att Freie universität ska bli sammankopplat med väderspåmannen, eftersom hans metoder inte har ett skvatt med modern meteorologisk vetenskap att göra.
Sedan år 1997 har Aftonbladet anlitat Röder för att ställa långtidsprognoser. Lika länge har Peo Ganerlöv, flygplatsmeteorolog på Arlanda, granskat hur prognoserna stämmer med verkligheten.
- Det är i stort sett ren slump, säger han.
I hans granskning ingår månaderna juni, juli och augusti i östra Svealand under de senaste sex somrarna. Av prognoserna för sammanlagt arton sommarmånader får bara åtta godkänt betyg. Peo Ganerlöv har så långt som möjligt försökt använda samma metoder som när han utvärderar sina egna prognoser för vädret vid Arlanda flygplats.
Förra sommaren var ovanligt misslyckad för Wolfgang Röder. Tvärtemot sin vana att förutsäga sol och värme slog han till med ovanligt låga temperaturer i juni och juli. Augusti skulle ligga på genomsnittet för månaden. I själva verket bjöd 2002 på den varmaste sommaren i Stockholm och stora delar av landet sedan Stockholms observatorium startade sina regelbundna mätningar år 1756.
- Det är inte något lysande resultat, säger Peo Ganerlöv.
Wolfgang Röder försvarar sig med att han började arbeta med en ny metod för två år sedan och har haft en del inkörningsproblem.
- Jag tror att jag har löst problemet nu. Men om jag inte lyckas den här sommaren så kommer jag att sluta med mina prognoser, säger han.
Väderspåmannen vägrar att berätta om sina metoder, vilket irriterar andra meteorologer. Lennart Bengtsson, forskare vid Max Planckinstitutet för meteorologi i Hamburg, anser att hemlighetsmakeriet går på tvärs mot vetenskapens krav på öppenhet.
- Såvitt jag förstår är det bara i Sverige man är intresserad av den här figuren, säger han.
Det enda Wolfgang Röder avslöjar om sin nya metod är att den kompletterar hans gamla idé om att väderhistorien upprepar sig. Den idén hade även den tyske meteorologen Franz Baur som levererade prognoser åt den tyska armén under andra världskriget. Baur förutspådde att vintern 1941-1942 på östfronten skulle bli normal eller mild. Hitler beslöt att anfalla Sovjetunionen. I december 1941 blev han tvungen att avblåsa offensiven på grund av extrem kyla.