Alla som döms till fängelsestraff kan hamna i DNA-register. Regeringen ska inom kort bestämma var gränsen ska gå.
Regeringen är i slutfasen av en lagrådsremiss som ska ge en utökning av polisens möjligheter att använda DNA för att lösa vardagsbrottslighet.
- Det kommer att bli en väsentlig förändring på vilka som kommer att finnas med i registret, säger justitieminister Thomas Bodström.
Han berättar att diskussionen nu handlar om gränsen ska gå vid sex månaders fängelse eller om alla som döms till fängelse ska registreras.
- Vi har inte definitivt bestämt oss, säger Thomas Bodström.
Lagrådsremissen beräknas bli klar i början av sommaren. Om gränsen går vid böter kommer alla som döms till fängelsestraff att läggas in, även om straffet är så kort som en månad.
Regeringen vill också att en person registreras redan när han eller hon är skäligen misstänkt för ett brott. Läggs förundersökningen eller åtalet mot person ner, eller om åtalet ogillas, ska profilen gallras från registret.
Skillnaden mot i dag kommer att bli stor. För närvarande registreras personer först när de har dömts för ett brott som har mer än två års fängelse på straffskalan.
Den nuvarande registreringen av DNA-profiler är också begränsad till brott som regleras av brottsbalken. En ändring kommer därför att innebära att personer som bryter mot till exempel narkotikastrafflagen och vapenlagen kan registreras.
Jämför man det svenska förslaget med den engelska finns två stora skillnader.
I England får polisen ta DNA-prov på personer de griper. Det är ett beslut som polisen tar. Enligt det svenska förslaget måste någon anhållas av en åklagare innan DNA-provet tas.
Dessutom gallras aldrig det engelska registret från personer som enbart har misstänkts för brott. Engelsmännen ändrade sin lag efter ett fall där polisen grep en mördare med hjälp av en DNA-profil som de olagligen sparat. Mördaren hade tidigare begått ett brott som han frikänts från.
Om gränsen för DNA-registrering i Sverige sätts vid personer som har begått ett brott med fängelse på straffskalan, kommer reglerna bli ungefär de samma som för fingeravtryck. Registret kan därför beräknas bli ungefär lika stort som fingeravtrycksregistret, som i dag innehåller närma 200
000 personer. Det är cirka två procent av Sveriges befolkning.
I England gäller samma regler för fingeravtryck som för DNA: polisen får ta avtryck på personer de griper och avtrycken gallras aldrig från registret. Det engelska fingeravtrycksregistret innehåller fem miljoner människor; cirka åtta procent av befolkningen. DNA-registret, som inte funnits lika länge, är lite mindre.
Tre miljoner personers DNA-profiler är registrerade; cirka fem procent av befolkningen.