Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Bushmännen världens äldsta folk

Södra Afrikas urinvånare, bushmännen och khoifolket, är de äldsta folkgrupperna på jorden. Enligt en genetisk studie där svenska forskare deltagit sepererade de från övriga folk för 100.000 år sedan.

Det innebar att de gick sin egen väg redan före den moderna människans utvandring från Afrika som antas ha tagit fart först för cirka 60.000 år sedan. Men det betyder inte att deras utveckling har stått still sedan splittringen.

– De har genomgått en lika omfattande evolution som alla andra människor, säger Mattias Jakobsson, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet och ledare för studien som publiceras i Science.

Bushmännen – som numera oftast kallas sanfolket – och khoifolket är kända för sina märkliga språk som innehåller många klickljud. De avviker också från övriga afrikaner genom sin småvuxenhet och relativt ljusa hudfärg.

För ungefär 2.000 år sedan hade de en vid utbredning i de södra delarna av Afrika. San har i första hand alltid livnärt sig som jägare och samlare, medan khoi på ett tidigt stadium blev nomadiserande boskapsherdar.

Båda trängdes så småningom undan av bantufolken när dessa bredde ut sig över kontinenten. Idag återstår bara 100.000 san, glest utspridda i Kalahariöknen och kringliggande marker i Botswana, Namibia, Angola och Sydafrika, och cirka 55.000 khoi i Namibia och Sydafrika. De senare benämndes nedsättande för hottentoter under kolonialtiden.

Jakobsson och hans kollegor konsterar att de båda folken inte bara har en extremt lång separat historia, utan också att de har en komplicerad egen historia sedan separationen.

Sangrupperna i norra Namibia och Angola splittrades exempelvis från khoi- och sangrupperna i Sydafrika för 25.000 till 40.000 år sedan. De genetiska analyserna visar också att vissa specifika gener hos de olika grupperna utsatts för starka urvalsprocesser under tidens gång.

– Det rör sig i första hand om gener som kodar för musklernas uppbyggnad, och även sådana gener som styr skelettets konstruktion och immunsystemets funktioner, säger Mattias Jakobsson.

De äldsta folken

• Den moderna människan, Homo sapiens, uppstod i Afrika för cirka 200.000 till 250.000 år sedan. För cirka 80.000 år sedan började arten sprida sig till andra kontinenter, en utvandring som tog fart för ungefär 60.000 år sedan. Relativt snabbt nåddes södra Asien, Australien och Europa.
• Redan före utvandringen, för cirka 100.000 år sedan, separerade de nuvarande san- och khoifolken från övriga folk, enligt den nya studien. Även Centralafrikas pygméer har en lång separat historia. De tros ha gått sin egen väg för cirka 60.000 år sedan.
Källa: Science (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.