Craig Venter: Vi måste hjälpa naturen

Uppdaterad 2010-06-08 19:14. Publicerad 2010-06-08 18:42

Foto: Maja Suslin / Scanpix

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Syntetiska mikroorganismer kan rädda vår planet. Det är forskaren Craig Venter övertygad om. ”Vi som art håller snabbt på att förstöra vår egen planet. Vi har inte tid att vänta längre utan måste hjälpa naturen med dessa syntetiska material. Några snabba mirakel kan vi inte vänta på”, säger han till DN.se.

För ett par veckor sedan kunde Dr Craig Venter och hans forskargrupp presentera den första syntetiskt tillverkade levande cellen, något som gav eko över hela världen.

Doktor Venter är också djupt engagerad i miljöfrågor och att försöka hitta alternativ som kan ge mat, mediciner, bränsle och renare hav. I en telefonintervju från London säger han till DN.se att de forskningsresultat som hans grupp tagit fram snart också kommer att ge produkter som vi alla kan få nytta av:

- Det influensavaccin som ni kommer att få nästa år kan mycket väl komma från vår forskning, säger han. Det skulle i så fall bli vår första kommersiella produkt.

En stor del av intervjun, som genomförs tillsammans med sju andra internationella journalister, kommer många av frågorna att handla om miljöfrågor och när jag frågar Dr Craig Venter om hur lång tid vi har på oss att vända den trend som vi just nu är inne i så svarar han tveklöst att det inte går att vänta:

- Vi kan inte arbeta snabbt nog. Vi ser en ökning av koldioxidhalten i atmosfären och just nu byggs ett nytt kolkraftverk i veckan och dessa kraftverk är gjorda för att producera kraft i 30-40 år. Vi måste börja nu eftersom det sker en tydlig påverka av klimatet. Men jag tror att de syntetiska biologiska metoder, som bara för fyra år sedan var få och ovanliga, nu har en potential att bli drivkraften för många länders ekonomi.

För att skynda på utvecklingen har Craig Venter och hans medarbetare tillbringat mycket tid i Washington där de har diskuterat frågorna om vår planets tillstånd med såväl kongressledamöter, senatorer som Obama-administrationen.

- Den teknik som vi nu har tagit fram kan ge oss möjlighet att med hjälp av biologi kunna göra sådant som vi tidigare bara har kunnat få genom att pumpa upp olja ur marken, något som förstör miljön, säger Craig Venter som ser hur dessa syntetiska biobränslen kan bli verklighet inom 5 till 10 år.

Men hur kommer dessa syntetiska bränslen att konkurrera med dagens fossila när det gäller pris och tillgänglighet?

- Det är en viktig fråga, säger Craig Venter. Det blir en av de stora utmaningarna. Om vi skulle kunna ta fram bränsle ur koldioxid men inte få dem konkurrenskraftiga, då skulle de antagligen inte hamna på marknaden.

- Det finns två sätt att få den konkurrenskraftiga. Det ena är att hitta ett sätt att tillverka dem som är relativt billigt. Det andra är viktigt ur vår planets perspektiv – det är att sätta ett pris på kol. Miljökämparna skulle hålla med om att vi inte kan hålla på och ta kol ur marken och skicka ut det i atmosfären, även om det vore gratis. För samhället är frågan ofta en annan. Om det inte finns en ekonomisk vinst att göra så använder inte folk ny teknik. Men om vi sätter ett pris på kol så skulle det få oss alla att gå emot att använda förnyelsebara energikällor.

Dr Venter är mycket kritisk till hur vi använder olja och kol runt om på jorden. Något som ligger bortom vad vi kan föreställa oss, säger han.

Själv hoppas Craig Venter att de nya upptäckterna kommer att få en positiv effekt på vår civilisation. Rent vatten, mat och medicin är en bristvara för många i dag och han hoppas att de upptäckter som nu har gjorts kan bidra till att göra detta. Craig Venter ser också hur man i framtiden kanske kan komma att tillverka plast från koldioxid som skulle göra att de skulle kunna ingå i det naturliga kretsloppet.

- Eftersom jag tillbringar en hel del tid ute på havet så har jag sett hur plastföroreningarna är fullständigt otroliga. Vi har lyckats förorena vår planet fullständigt. Men jag tror att vi kan göra plast biologiskt nedbrytningsbart.

Så vad är det då som driver honom?

- Bara det faktum att jag är vetenskapsman har satt mig i en situation där jag kunnat se dessa problem. Sedan har jag seglat runt världen och den förändring som jag har ett under min livstid, där orörda hav har förvandlats till avfallsplaster, jag hars ett hur det fanns gott om fisk i havet till att 99 procent av den har försvunnit. Jag tror att vi alla har det ansvaret när det gäller att göra det bättre för mänskligheten, inte minst forskarna har den. Alla forskare har den skyldigheten.

Den just nu pågående miljökatastrofen i Mexikanska golfen ser Craig Veneter som något oundvikligt. Så länge man pumpar upp olja på det sättet och sedan transporterar den runt världen i fartyg så måste det bli spill och läckor, menar han. Men samtidigt är han inte beredd på att sätta in artificiella mikrober som skulle kunna äta upp oljan.

- Att sätta in syntetiska mikrober är en fråga som måste övervägas mycket noga. Vi vet ju inte vilken påverkan dessa kan ha på miljön. Kanske finns det naturliga mekanismer som vi istället skulle kunna förstärka och få att fungera lika bra.

- Oljekatastrofen i golfen är en tydlig påminnelse om att vi måste hitta alternativ. För samtidigt som vi inte ser koldioxidutsläppen, eftersom de är osynliga, så blir det så mycket tydligare när olja sprider sig över havet.

Fotnot: Den 12 juni visar Discovery Science en dokumentär om Craig Venters arbete med den syntetiska levande cellen.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Sverige utvisade en utländsk diplomat

UD bekräftar för DN.se. Enligt nyhetsbyrån AP:s källor rör det sig om den näst högste diplomaten vid Rwandas ambassad som ska ha spionerat.

Foto: Scanpix

”Bjud in Löfven till kärnkraftssamtal”

Så länge regeringen säger nej är frågan enkel för Löfven. Men vad händer om han möter en öppen motpart? Läs DN:s huvudledare 14/2.

Blandade reaktioner. Tumme upp och ner från Löfvens partikamrater.

Uppgörelse om kärnkraft. S vill förhandla.

Tycker du att kärnkraften ska avvecklas?

Foto: AP

Här är det vanligast med långa relationer

Stockholmare hamnar längst ned på listan i en ny Sifoundersökning, men två landskap utmärker sig vad gäller långa förhållanden. Här håller kärleken.

Foto: Daniel Maurer / AP

Sanna Kallur springer igen

”Små framsteg.” Häckstjärnan Susanna Kallur har genomfört sitt första löppass sedan förra våren. Målet är inställt på OS i London.