Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Dags att gå i ide

Björnen är som fetast just nu. Minst två hekto fett försvinner från dess kropp varje dygn när den sover i sitt ide, här i genomskärning. Björnens vinterboning ska helst vara en lagom övervuxen myrstack, bäddad med bärris och grenar från tall och gran.
Björnen är som fetast just nu. Minst två hekto fett försvinner från dess kropp varje dygn när den sover i sitt ide, här i genomskärning. Björnens vinterboning ska helst vara en lagom övervuxen myrstack, bäddad med bärris och grenar från tall och gran.
Skansens björnar gäspar så att tungorna krullar sig. Det är dags att sova. Ny forskning visar att människan har en hel del gemensamt med djur som går i ide, vilket kan leda till säkrare transplantationer av mänskliga organ.

Björnhonan Enter kliar sig i sidan med högerfoten så att bilringarna dallrar. Skansens björnar är feta nu, redo att slumra bort den kalla och mörka tiden som kommer. Enter gäspar stort med hängande ögonlock.

- Nu dröjer det nog bara en vecka eller två innan björnarna går och lägger sig, säger Hans-Ove Larsson, intendent på Skansen i Stockholm.

Svenska brunbjörnar sover normalt ungefär halva året. Under sömnen sjunker kroppstemperaturen från dryga 37 grader till omkring 33 grader. Samtidigt faller pulsen till ungefär tio slag per minut, en fjärdedel av björnens vilopuls i vaket tillstånd.

Björnarna sover sig igenom de hårda tiderna när maten är knapp. Fettet från sensommarens frossardagar räcker till våren tack vare att förbränningen går ner till mindre än hälften.

Andra djur sjunker ännu djupare ner i vintervila, till en nivå där kroppen bara förbränner några procent av den energi som går åt i vaket tillstånd. Rekordet innehas av en arktisk jordekorre arktisk sisel som i sin djupaste dvala kan ha en kroppstemperatur på ner till minus tre grader.

Människan hör till de djur som dör av kyla. En sänkning av kroppstemperaturen med tio grader orsakar hjärtflimmer. Om kroppen blir ännu kallare är risken stor att hjärtat slutar slå.

Men även våra kroppar har en förmåga att åtminstone delvis sjunka ner i en mycket djup dvala. En infarkt i hjärnan stryper blodflödet så att nervceller får brist på syre, vilket i värsta fall kan vara livshotande. Syrebristen startar samtidigt ett försvarssystem som effektivt skyddar mot nya infarkter. Ämnesomsättningen faller och blodets förmåga att levra sig minskar.
- Reaktionen påminner starkt om vad som händer i ett djur som går i ide, säger Roger Simon, neurologiprofessor vid Oregon Health and Sciences University i USA.

Hans slutsats är att hjärnan har samma slags skydd mot syrebrist som ett djur i vinterdvala, vilket han nyligen rapporterade i medicintidskriften Lancet. Roger Simon hoppas att de nya rönen ska leda till mediciner som försätter hjärnan i dvala utan att skada den. En sådan medicin skulle kunna skydda hjärnan mot syrebrist som ibland uppstår i samband med en operation.

Roger Simon påpekar att människan rent genetiskt har mycket gemensamt med djur som går i ide, och han är övertygad om att flera av våra egna organ har förmågan att sjunka ner i en liknande dvala. Bland våra nära släktingar lemurerna finns arter som går i ide. Vinterdvala förekommer även inom de flesta andra däggdjursordningar.
- De flesta däggdjur är genetiskt ganska lika. Skillnaderna beror främst på hur vi stänger av och sätter på olika gener, säger Hannah Carey, professor i jämförande biologi vid University of Wisconsin.

Hon deltar i ett projekt som går ut på förlänga hållbarheten hos donerade mänskliga organ. Målet är att få organen att gå i ide i väntan på en transplantation.

En mänsklig lever klarar sig i upp till ett dygn i kylskåpstemperatur. Sedan är risken stor att syrebristen förstör organet. En gammal lever kan också bli förstörd när kirurgen kopplar in blodflödet på nytt. Värmen och det plötsliga blodflödet retar immunceller så att levern blir inflammerad.

Levern hos ett djur som går i ide tål betydligt mer stryk. Organet överlever syrebristen i kyla, och klarar sig galant även när temperaturen stiger och blodflödet kommer i gång på nytt.

Hannah Carey och hennes medarbetare har undersökt levern hos en randig nordamerikansk jordekorre, en liten gnagare som är mest känd för att gräva hål i golfbanor. Så här års ligger de och sover djupt i sina hålor, ihoprullade till små ulliga bollar.

Hannah Careys experiment visar att en lever från en vaken jordekorre tål att ligga i kylskåp i mellan två och tre dygn. Om levern kommer från en jordekorre i djup dvala klarar den sig däremot i minst fyra dygn. Dvalan kan alltså förlänga leverns hållbarhet.

Svenska kirurger transplanterar ungefär 450 organ per år, varav ett hundratal levrar. I väntan på en operation får alla donerade organ ligga i kylskåp i så kallad UW-lösning, en vätska uppkallad efter University of Wisconsin, där Hannah Carey arbetar. Hon samarbetar med forskarna bakom UW-lösningen för att hitta någon tillsats som gör att organen går i ide tills det är dags att vakna upp i en ny kropp.
Andra forskare drömmer om att sänka ner hela människor i dvala. Om astronauter kunde gå i ide under en rymdresa skulle de inte behöva ha med sig så mycket mat.
- Tanken är kanske inte fullt så galen som den verkar, säger Hannah Carey.

Små djur måste sänka kroppstemperaturen nästan till fryspunkten för att hålla energiförbrukningen nere under dvalan. Större djur kan hålla högre temperatur och ändå spara mycket energi. I det avseendet är människan mer lik en björn, som bara sänker temperaturen ungefär fem grader när den går i ide.

Även om det skulle visa sig vara omöjligt att sända människor i dvala i en raket till Mars har rymdforskarna mycket att lära av djurens vintersömn. Astronauter blir klena och bensköra av att vistas länge i rymden där gravitationen är svag. Samma problem drabbar människor som måste ligga till sängs i månader på jorden. Men björnar kan ställa om ämnesomsättningen så att ben och muskler håller formen under dvalan. Det betyder att björnar på flera sätt är bättre lämpade för livet i rymden än människor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.