Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Dansk nationalsymbol kan ha varit svensk

Flickan hittades i en ekkista i en gravhög vid byn Egtved på Jylland år 1921. Hennes kläder, en ylletröja med halvlånga ärmar, en kort kjol av snören och ett bälte, var mycket välbevarade.
Flickan hittades i en ekkista i en gravhög vid byn Egtved på Jylland år 1921. Hennes kläder, en ylletröja med halvlånga ärmar, en kort kjol av snören och ett bälte, var mycket välbevarade. Foto: Danmarks nationalmuseum

Egtvedflickan, en tonåring med spektakulära kläder funnen i en grav på ­Jylland, var uppvuxen långt från Danmark och gjorde två 800 kilometer långa resor under sina sista år.

Kemiska analyser av hennes tänder, naglar och hår bekräftar en omtvistad teori om en internationell bronsålder.

tidsaxel
Klicka på siffrorna
1
Källa: NE, Scientific Reports: Tracing the dynamic life story of a Bronze Age Female
Långväga resor
De streckade linjerna och pilarna visar möjliga områden där flickan kan ha vuxit upp och dit hon har rest under sina sista två år. Forskarna tolkar de samlade bevisen från tänder, hår, nagel, barnets benrester och kläder som att flickan och barnet båda vuxit upp i Schwarzwald och att flickans resor gått mellan Danmark och Sydtyskland.

– Egtvedflickan har ikonstatus i Danmark. Hon är som en Tutanchamon för norra Europa, säger Karin Frei på centret för textilforskning vid Danmarks nationalmuseum.

Ända sedan flickan hittades i en ekkista i en gravhög vid byn Egtved på Jylland år 1921 har människor spekulerat över vem hon kan ha varit. Framför allt är det hennes mycket välbevarade kläder som eggat fantasin: en ylletröja med halvlånga ärmar, en kort kjol av snören som lindats två varv runt midjan och ett bälte med en stor rund platta av brons smyckad med solsymboler.

– Hon är en gåtfull person klädd som en solgudinneprästinna, säger Karin Frei.

Flickans tänder visar att hon var mellan 16 och 18 år när hon dog. Hon låg på en oxhud och hade en yllefilt över sig. I kistan fanns också rester av ett kremerat barn, fem eller sex år gammalt. Ringarna på den urholkade ekstocken som kistan var gjord av visar att den höggs ned år 1370 före Kristus.

Egtvedflickan har länge varit något av en symbol för Danmark. Men nu kan Karin Frei och hennes medarbetare visa att hon inte var dansk. Sina första år i livet kan hon ha levt mer än 800 kilometer från Egtved.

– Det var verkligen förvånande. Vi hade inte väntat oss att hon skulle komma någon annanstans ifrån, säger Karin Frei.

Det finns inget dna bevarat, men Egtvedflickans tänder, hår och naglar avslöjar ändå mycket om henne och hur hon levde. Tand­emaljen byggs upp när vi är små, och de atomformer, isotoper, av ämnet strontium som finns där ­talar om hur berggrunden ser ut där en person drack vatten och åt bröd som barn. Stontiumvarianterna i en kindtand visar att flickan kan vara född i Sverige, England eller södra Tyskland, men inte i Danmark.

Flickans hår och naglar berättar om hennes senare liv.

– Håret växer ju hela tiden, och fungerar som en gps som talar om var du har varit och vad du ätit och druckit. Hon hade 23 centimeter långt hår i nacken. Det fungerar som en kalender över hennes 23 sista månader, säger Karin Frei.

Karin Frei och Irene Skals tar ulltrådar att analysera från Egtved-flickans väl bevarade bronsålderskläder. Foto: Danmarks Nationalmuseum.

Forskarna fann en förbluffande historia, som de presenterar i en artikel i veckans nummer av tidskriften Scientific Reports. Två år före sin död har flickans hår samma signatur av strontium som finns i hennes tandemalj, vilket tyder på att hon var i sin hembygd. Sedan verkar hon ha varit i Danmark i nio månader, återvänt hem och slutligen kommit tillbaka till Egtved. Under sina sista år gjorde hon alltså två riktigt långa resor.

– Det är anmärkningsvärt att hon rörde sig över så stora avstånd. Hon hade inte varit mer än högst en ­månad i Danmark när hon dog, ­säger Karin Frei.

Karin Frei har också undersökt fibrer från hennes kläder och från oxhuden i kistan. Även de härstammar från områden utanför Danmark.

– Dräkten ser sydskandinavisk ut, så den kan ha vävts i Egtved. Men ullen kommer någon annanstans ifrån, säger Karin Frei.

De brända benresterna från barnet i kistan innehåller inte heller något dna, och forskarna kan inte säga om barnet och flickan är släkt med varandra. Men de ser att de härstammar från precis samma ställe.

– Det finns flera olika platser i Europa som de kan komma ifrån. Men när vi kombinerar alla resultat, från tänder, hår, ben och textiler, finns det ett område som passar bäst: Schwarzwald i södra Tyskland, säger Karin Frei.

Södra Skandinavien var ett mycket rikt område under bronsåldern, och dansk bärnsten har hittats ända nere i Mykene i Grekland.

Kristian Kristiansen, professor vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, som deltagit i studien av Egtvedflickan, har länge hävdat att bronsålderssamhället var mycket internationellt och att människorna hade kontakt med varandra över hela Europa. Det är en teori han varit ganska ensam om och fått mycket kritik för. Men de nya resultaten ger honom rätt.

– Det här visar att det fanns en nära kontakt, och ett regelmässigt resande, mellan Sydtyskland och Danmark 1400 före Kristus. Vi har underskattat hur välorganiserat samhället var på bronsåldern, ­säger han.

Egtvedflickan måste ha tillhört eliten. Hennes hår visar att hon under större delen av tiden åt bra mat. Dessutom fick hon en gravhög, vilket var ovanligt. Kristian Kristiansen tror att hon kom till Danmark för att gifta sig. Barnet kan ha varit en lillebror eller en annan yngre släkting som skulle bli fosterbarn i hennes nya familj.

– Vi vet att det var vanligt på vikingatiden. Ett giftermål var inte bara ett giftermål utan en allians mellan två släkter, och barnet fungerade som ett slags gisslan, säger han.

Flickans hår visar att hon var utsatt för stress under den sista tiden. Kanske blev både hon och barnet sjuka på vägen till Egtved. Om barnet dog innan de kom fram kan det ha blivit kremerat för att kroppen inte skulle börja lukta illa under resan.

Christian Mühlenbock, tillförordnad museichef på Medelhavsmuseet i Stockholm, är imponerad av studien.

– Det här är första gången jag har sett att man kan komma ned så här långt på individnivå. Det är fantastiskt att vi har naturvetenskapen som kan ge oss de här möjligheterna, säger han.

Foto i text: Thomas Melin/Göteborgs universitet

Mer om Egtvedflickan

• Läs mer om Egtvedflickan och bronsåldern på danska Nationalmuseets hemsida

• Studien av Egtvedflickan publicerad i tidskriften Scientific Reports

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.