Manuskriptet kallas Copiale Cipher och beskriver hemliga ritualer i den tyska Okulistorden, som stod de mera kända frimurarna nära. Okulisternas riter handlade delvis om fingerade ögonoperationer, möjligen som en sorts symbol för en inre upplysning. Men där finns också ett politiskt innehåll med tydligt radikala förtecken. I slutet av boken talas om rätten att göra uppror mot tyrannen.

– Dokumentet är mycket viktigt när det gäller vår kunskap om hur politiska idéer spreds decennierna före de amerikanska och franska revolutionerna, säger Andreas Önnerfors, doktor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Han är en av flera idéhistoriker och religionsvetare som nu ingående studerar detta märkliga dokument.

– Vårt bidrag är att vi lyckades knäcka koden. Att boken dessutom har ett idéhistoriskt värde är naturligtvis jättekul, säger språkteknologen Beáta Megyesi som tillsammans med kollegan Christiane Schaefer och den amerikanske språkteknologen Kevin Knight utfört den tidskrävande dekrypteringen.

Bakom framgången ligger en ny databaserad metod utvecklad av Knight, som är expert på så kallad automatisk översättning – en teknik där man med hjälp datorsystem kan översätta olika språk (Google Translate är ett annat exempel på detta).

Vid ett seminarium i Uppsala i januari i år efterlyste Kevin Knight en lämplig text att dekryptera med den nya metoden. Det blev napp direkt. När språkforskaren Christiane Schaefer flyttade från Tyskland till Sverige 1998 hade hon med sig en trave fotostatkopior som hon fått av en kollega.

Kopiorna hamnade först i bokhyllan. Men tillgången till ny teknik förändrade allt. Det hade blivit dags att damma av Copiale Cipher.

Originalboken är daterad till perio­den 1760–1780, men själva texten anses vara några decennier äldre. Den består av cirka 75.000 tecken – grekiska och latinska bokstäver samt olika abstrakta symboler – spridda över 105 sidor. Det underliggande språket är tyska.

– Texten är indelad i tre nivåer, nästan som en rysk docka. Som medlem i sällskapet fick man antagligen tillgång till de olika nivåerna efter ställning i hierarkin, säger And­reas Önnerfors.

Den första nivån handlar om initiationsriter i Okulistorden, enligt ett mönster satt av frimurarna. Den andra nivån är ett försök från okulisternas sida att avslöja och kritisera frimureriet, medan den tredje delen skildrar olika former av frimureri som går åt det esoteriska hållet (till exempel alkemi och alternativa tolkningar av kristendomen).

– Okulisterna var kritiska mot frimurarna, bland annat för att dessa inte tillät kvinnor som medlemmar. Men organisationsmässigt stod de nära varandra och det är viktigt att komma ihåg att båda grupperna verkade inom samma tradition, säger Andreas Önnerfors.

Hemliga sällskap var ett vanligt fenomen i upplysningstidens Europa, där deras ritualer och hemlighetsmakerier tidvis betraktades med stor misstänksamhet av det övriga samhället. Inte minst stat och kyrka såg i frimurarna ett hot mot sitt monopol på världslig respektive andlig makt.

I dag menar flera forskare att 1700-talets hemliga sällskap spelade en progressiv roll för det civila samhällets framväxt. Hemlighetsmakeriet gjorde det svårt för övermakten att kontrollera sällskapen, som därmed erbjöd en miljö där fria tankar och idéer kunde utbytas utan yttre inblandning.

Delar av Copiale Cipher anses ge ytterligare stöd för den tolkningen.

– Det radikala draget ska inte överdrivas. Officiellt var sällskapen opoli­tiska och det finns få exempel på ritualer som direkt uppmanar till uppror mot kungen eller makten. Däremot representerar frimureriet en tradition som stod fri från kung, kyrka och näringsliv. Här kan man se början till nya organisationsformer som skulle visa sig viktiga när det civila samhället växte fram, säger Andreas Önnerfors.

Vilka var medlemmar i de hemliga sällskapen?

– Det var en elit naturligtvis. Bönder och fattiga arbetare var inte med. Men det är viktigt att komma ihåg att det handlade om ett slags funktionselit, där meriter var viktigare än börd. Även detta är något som pekar framåt mot ett mera demokratiskt samhälle, säger And­reas Önnerfors.

Sällskapen fanns över hela Europa och idéer spreds snabbt över nationsgränserna. I Sverige var frimurarna under gustaviansk tid landets största enskilda förening, enligt And­reas Önnerfors.

Frimureriet har sina rötter i medeltidens hantverksskrån, men kunskapen om hur de hemliga sällskapen förändrats och utvecklats via upplysningstid och in i vår tid är fortfarande bristfällig. Ett skäl är att mycket av källmaterialet ligger oanvänt därför att man inte lyckats dechiffrera de hemliga texterna.

Mot den bakgrunden blir dekrypteringen av Copial Cipher ännu viktigare.

– Den är ett metodiskt genombrott, säger Andreas Önnerfors. Genom det tvärvetenskapliga samarbetet mellan datalingvister och historiker öppnas möjligheten att hantera en stor mängd källmaterial som hittills varit stumt och som vi tvingats välja bort i vår forskning.

Copiale Cipher består av latinska och grekiska bokstäver, samt olika abstrakta symboler. Den hemliga koden knäcktes av Uppsalaforskarna Beáta Megyesi och Christiane Schaefer, med hjälp av en metod utvecklad i USA.