Tre frågor till DN:s medicinreporter Anna Bratt om lågkaloridieterna, köttlobbyn och miljön.
Hur ser du på anklagelsen att köttlobbyn ligger bakom råden om lågkaloridieter?
– Den förvånar mig inte alls. Det finns stora mäktiga ekonomiska intressen även på det här området. Som journalist måste man alltid vara uppmärksam på vem som ligger bakom studier. Det är alltid viktigt att förhålla sig kritisk till källor.
Är det miljömässigt bra att rekommendera folk att äta mycket kött?
– Nej. LCHF och andra lågkolhydratmetoder är de bantningsmetoder som ger störst påfrestning på miljön eftersom de innehåller mycket kött och fisk. Det finns ett alternativ som heter ”Eko-Atkins”, där protein från bland annat soja och nötter ersätter kött. Det kan vara något för den som vill tänka på miljön. Man kan också tänka på att äta mer rotfrukter och mindre växthusodlade grönsaker.
– Den diet som ger minst påverkan på miljön är annars Medelhavsdieten, där man begränsar köttätandet till högst någon gång i veckan.
Vilka är dina bästa kostråd?
– För den som vill gå ner i vikt är det viktigt att komma ihåg att det inte finns en bantningsdiet som passar alla, oavsett vad alla guruer påstår. Vi är alla unika och har olika förutsättningar genom vårt genetiska arv. Det gäller att prova sig fram och se vad som funkar.
– Vill man förbättra sin hälsa genom kosten ska man i första hand gå över till långsamma kolhydrater. Det är ett av de säkraste sätten att förbättra sin hälsa med hjälp av mat. Sedan bör man äta kött bara någon gång i veckan. Om man sedan ser till att sluta röka, tränar regelbundet och drar ner på tv-tittandet har man gjort mycket för att förbättra sin hälsa.
Fotnot:
Anna Bratt har i dagarna tillsammans med DN-kollegan Karin Bojs kommit ut med boken ”Vikten av gener – så påverkar DNA din vikt”.