Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Det här händer i hjärnan vid stress

02:05. Den långvariga stressen som många av oss utsätts för kan få hjärnan att krympa visar forskning – DN förklarar hur hjärnan skadas av stress, och hur du återhämtar dig.

Kroppen är gjord för att hantera kortare perioder av stress. Det kan till och med vara bra ibland och skärpa koncentrationen. Men den långvariga stressen som många av oss utsätts för i dag kan faktiskt få hjärnan bokstavligen att krympa visar forskning.

Säg att du är ute och går i skogen och möter en lös, aggressiv hund. I samma stund som du upplever hotet sätter en process i hjärnan i gång. Amygdalan – ett mandelformat område djupt inne i hjärnan som hanterar bland annat rädsla – reagerar. Hotet triggar i sin tur i gång kroppens centrala stressystem, den så kallade HPA-axeln. En process startar som i slutändan leder till att binjurarna släpper ut mer kortisol.

Kortisol är ett hormon som är livsnödvändigt för kroppen. Det är inblandat i en rad organ och processer, bland annat ämnesomsättning och immunförsvar. När kroppens nivå av flera stresshormoner ökar börjar hjärtat pumpa hårt och snabbt för att musklerna ska bli mer blodfyllda och klara av att antingen gå till attack eller springa därifrån. Det här kallas fly- eller fäktaresponsen. När den stressiga situationen är över sjunker nivåerna i kroppen.

När du blir stressad över dagishämtningar, räntehöjningar eller allt du ska hinna med på jobbet sätter samma process i gång i hjärnan som när du möter den aggressiva hunden.

Foto: – Det här systemet har slipats av evolutionen under många miljoner år för att vi ska kunna reagera på akuta faror. Men i dagens samhälle har vi inte längre några akuta eller livshotande situationer, vi oroar oss för deadlines eller liknande i stället. Då är kortisolnivåerna förhöjda under en längre tid och det är systemet inte byggt för, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken ”Hjärnstark”.

För att stresspåslaget inte ska stå på hela tiden finns det bromsar i systemet. De sitter i bland annat frontalloben och hippocampus i hjärnan. Det pågår hela tiden en gasa-bromsa-balans mellan rädslocenter i amygdala och bromsarna i frontalloben och hippocampus, inte bara under stressiga situationer. Men när kortisolnivåerna är höga under en lång period kan det bryta ned bromsarna och minska storleken på två områden, antyder studier:

Hippocampus, som bland annat hanterar minnet och inlärningsförmåga

Frontalloben, som bland annat hanterar det komplexa tänkandet.

– Stressen bokstavligen krymper hjärnan. Men stress påverkar alla individuellt och det tar olika lång tid för detta att ske, säger han.

Det handlar om mycket små förändringar i hjärnan.

Men när bromsarna nöts ned uppstår också andra förändringar i hjärnan. Vår motståndskraft mot högt kortisol minskar, och det gör oss ännu mer känsliga för stress. Den långvariga stressen ökar i sin tur aktiviteten i rädslocentret amygdala, som också ökar aktiviteten i stressystemet. Det blir alltså en ond cirkel där olika processer samverkar där stress föder stress.

Om stressen fortsätter utan paus och återhämtning kan det leda till diagnosen utmattningssyndrom. Då har det blivit ett slags överbelastning av stressystemet. I studier har man kunnat se att personer med utmattningssyndrom har en lägre aktivitet i stressystemet HPA-axeln, men de är inte entydiga. Det har diskuterats om det skulle vara möjligt att mäta kortisolnivåerna i saliven för att se om en person ligger i riskzonen för eller redan har drabbats av utmattningssyndrom. Men i dagsläget mäts kortisol främst i forskningssyfte, det finns inga tester som läkaren tar. Vid långvarig stress är kortisolnivåerna inte lika höga som under akuta faror, men de är ändå förhöjda.

Jag tycker att urladdad är bättre än utbränd

I stället får patienten berätta för läkaren om hur hen mår, och vad som kan ha orsakat problemen. Det brukar också göras tester för att utesluta andra sjukdomar, som till exempel någon binjure- eller sköldkörtelsjukdom.

Det finns ingen fast skala som avgör om en person är sjuk eller frisk, det varierar mellan individer. Utmattningssyndrom kan leda till både fysiska och psykiska symtom. Den som har utmattningssyndrom kan vara ledsen, känna ångest, ha minnes- och koncentrationssvårigheter, sömnproblem, känna sig mycket trött och ha hjärtklappning. Den som har en utmattningsdepression har utöver de vanliga symtomen också en depression.

I dagligt tal säger man ibland att någon blivit utbränd. Anders Hansen tycker inte att det är ett bra begrepp.

– Jag tycker att urladdad är bättre än utbränd. Det går att ladda upp systemet igen.

Det finns många varningssignaler innan stressen leder till utmattningssyndrom. Klassiska tecken är att vara onormalt trött även efter man sovit länge eller att bli extra trött efter jobbet. Det innebär inte att alla som är trötta har utmattningssyndrom. Andra varningssignaler är sömnproblem, minnesstörningar och oro. I hippocampus finns de delar som hanterar inlärning och minnet, därför kan den som stressar mycket under en längre tid glömma bort enkla saker som en portkod till sitt hem. Den kan också få svårare att lära sig nya saker som till exempel att komma ihåg namn. Det beror troligen på att hippocampus krympt.

Då gäller det att slå av på takten.

– De patienter jag möter har ofta haft många varningssignaler under en lång tid, ibland flera månader. Men de har fortsatt i samma tempo. Till slut orkar de inte längre. När de väl blir sjuka kan det bli akut, somliga kommer bokstavligen inte upp ur sängen.

Vid utmattningssyndrom eller utmattningsdepression måste man vila. Då kan det bli tal om sjukskrivning, men inte nödvändigtvis under heltid. Däremot behöver man förmodligen också ändra sin livsstil. Det kan vara svårt, berättar Anders Hansen.

– Det är ofta ambitiösa och plikttrogna människor som drabbas av utmattningssyndrom. Det är bra egenskaper, men i det här fallet står det dem dyrt.

Förutom att vila hjälper bland annat så kallad mindfulness och motion för återhämtning har studier visat. Under träningen ökar kortisolnivåerna i kroppen, men efteråt sjunker nivåerna och blir lägre än före träningen. Regelbunden fysisk aktivitet leder alltså till att kortisolnivåerna i kroppen sänks. Träning hjälper dessutom till att stärka både hippocampus och frontalloben, och då kan de växa tillbaka till normal storlek. Det är dock ingenting som sker över en natt. För den som har utmattningssyndrom gäller det att börja långsamt och försiktigt med träning, och trappa upp. Det är även väldigt viktigt att få ordning på sömnen eftersom det är då vår naturliga återhämtning sker.

Det handlar inte om bristande moral

Epidemiologiska studier visar att majoriteten av alla drabbade blir bra efter att de haft utmattningssyndrom eller utmattningsdepression, men vägen tillbaka kan vara lång. Förmodligen beror det på en ökad känslighet efter utmattningssyndrom, men det är inte helt klarlagt vad det beror på.

– Jag brukar säga till patienterna att isen är tunnare under fötterna. Det kanske känns normalt, och då vill de här ambitiösa personerna göra som vanligt. Men om man har haft utmattningssyndrom en gång är man känsligare. Man måste lära sig läxan och vara uppmärksam på tidiga symtom.

Det är lättare att förebygga än att komma tillbaka efter utmattningssyndrom. Därför är det viktigt att ha balans i livet. Anders Hansen vill slå ett slag för vad han kallar dagdrivarhjärnan, då man inte gör något särskilt och bara låter tankarna vandra.

– Vi är inte byggda för att gå omkring och vara exekutiva hela tiden. Det är helt okej, förmodligen till och med nyttigt, att inte göra något alls ibland.

Trots att många i samhället drabbas av utmattningssyndrom kan det vara stigmatiserat. Det har inget att göra med karaktärsbrister eller lathet hos de som drabbas.

– Det handlar inte om bristande moral. Det är lika naivt att säga till någon med utmattningssyndrom att ta sig samman som det är att säga det till en person med hjärtinfarkt, säger Anders Hansen.

Läs mer: Tidiga varningssignaler på utbrändhet

Fakta. Varningssignaler och symtom

Det här är några varningssignaler och symtom som många upplever. Det är individuellt vilka och hur många symtom personen har.

Några varningssignaler på stress:

Är trött trots att lång eller god sömn

Har svårt att varva ned

Minnes- och koncentrationssvårigheter

Nedstämd och undviker sociala kontakter

Har lätt att bli irriterad

Orolig

Några tecken på utmattningssyndrom:

Lättirriterad

Orolig

Nedstämd

Sämre minne

Svårt att koncentrera sig

Dålig sömn, antingen svårt att somna eller vaknar ofta under natten

Svår trötthet som är svår att vila bort

Brist på energi

Hjärtklappning

Högt blodtryck

Problem med magen

Källa: 1177.se

Fakta. Signalerar fara

Kroppen reagerar omedelbart på något vi uppfattar som ett hot. Det behöver inte vara något bokstavligt, som en aggressiv hund, utan kan även vara stress över räkningar eller dagishämtning. Amygdala, en del i hjärnan som hanterar rädsla och känslor börjar signalera. Det sätter i sin tur i gång en reaktion i HPA-axeln. Hypothalamus signalerar med hjälp av ett hormon till hypofysen vilken i sin tur skickar ett hormon till binjurarna att öka produktionen av kortisol.

De ökade nivåerna av stresshormon leder till att kroppen gör sig redo att möta faran, antingen genom att fly eller att gå till attack. När den hotfulla situationen är över sjunker kortisolnivåerna i kroppen.

För att systemet inte ska gå över styr finns det flera slags bromsar i hjärnan och kroppen. En finns i hippocampus och en finns i frontalloben i hjärnan. I hippocampus hanteras minnen och inlärning. I frontalloben finns bland annat analysförmågan.

En kortare stressig period kan till exempel öka koncentrationen och göra dig mer fokuserad.

Vid långvarig stress är nivåerna av kortisol förhöjda under en längre tid. Det nöter ned stressbromsarna i hippocampus och frontalloben. Till slut leder detta till att de delarna av hjärnan bokstavligen krymper och det gör en ännu mer mottaglig för stress. Stress kan alltså föda stress.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.