Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Detta är vad vi verkligen vet om mat och hälsa

Foto: Janerik Henriksson/TT

Vi överöses med nya vetenskapliga rön och åsikter om mat och hälsa. Varje år ges hyllmeter med böcker ut, men sanningen är att det mesta i böckerna är kraftigt överdrivet eller rena lögner.

DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut vad vi egentligen vet.

Påstående: Att en viss kost är den bästa

Det må vara LCHF, 5:2, raw food, paleo, veganskt eller glutenfritt. Påståendena är alltid desamma – ät den kost som rekommenderas enligt dieten och bli smalare, friskare och må bättre. Förespråkaren kanske hänvisar till en studie, eller till och med flera, på djur eller människor. Men det vetenskapliga underlaget för dieterna är trots det skralt.

Vi äter i genomsnitt nästan 70 ton mat under vår livstid. Det vi äter förändras över tid, på grund av ålder, smakpreferenser och trender. Det gör mat och hälsa till ett av de mest svårforskade områdena.

– Det är en otrolig mängd kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, fibrer och spårämnen som passerar vår kropp under vårt liv. Hur kan vi veta vad som är bra och vad som är dåligt, vad som gör oss friska och vad som gör oss sjuka? säger Måns Rosén, som varit både adjungerad professor vid Karolinska institutet och chef för myndigheten SBU, och nu har uppdrag åt myndigheter och landsting.

Måns Rosén har skrivit boken ”Sanningen om mat och hälsa” och granskat den samlade vetenskapen på området. Och sanningen är att det är mycket vi fortfarande inte vet när det gäller kost. En anledning är att det är väldigt svårt att göra koststudier av hög kvalitet. Det gör att det nästan alltid finns någon enstaka studie, på möss eller kanske till och med på människor, som visar att en viss kost är bra, eller dålig. Men det behöver inte betyda så mycket eftersom studien kan vara för liten eller av för låg kvalitet.

Djurförsök kan ge indikationer på om det är värt att studera något vidare på människor. Men oftast så kan inte samma resultat visas på människor. En förklaring är att djuren ofta får oerhört höga doser av ämnet som studeras, mycket högre doser än det ens går att få i sig som människa. Då är det inte svårt att visa att ett särskilt ämne eller livsmedel kan öka risken.

Foto: Johan Andersson

Den populära 5:2-dieten som förespråkats av Michael Mosley är ett exempel på en diet som lutar sig starkt mot djurstudier. Det går i dag inte att säga att dieten leder till längre och friskare liv hos människor.

– I dagens samhälle äter vi nog snarare för mycket än för lite, så om man kan hålla igen två dagar varje vecka skadar det nog inte. Men man ska vara medveten om att det inte finns något vetenskapligt stöd för de påståendena, säger Måns Rosén.

Studier på människor är bättre, men även där finns det stora problem. Stora studier som följer många människor under en lång tid måste förlita sig på självrapporterade data som inte alltid är pålitliga, bland annat för att det är svårt att komma ihåg exakt vad man äter under en längre period. Komposition eller portionsstorlekar kan också variera. Dessutom kan det vara många andra faktorer som bidrar till sjukdom eller hälsa hos enskilda individer. Det bästa sättet är att slumpvis fördela personer till två lika stora grupper och låta dem äta olika typer av mat. Det görs, men de studierna är sällan längre än några år eftersom det både är dyrt och svårt att kontrollera vad människor äter.

– Efter ett till två år har 40-50 procent slutat med den kost som rekommenderas. Ämnet blir då ännu mer svårforskat, säger Måns Rosén.

Han tycker att det tydligaste exemplet där förespråkare drar hälsopåståenden alldeles för långt är för LCHF, en diet eller kosthållning som innebär lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett. LCHF eller lågkolhydratkost har visat sig ge en något bättre och snabbare viktnedgång, i alla fall på kort sikt. Men där tar hälsofördelarna slut, särskilt om man ersätter kolhydraterna med animaliskt fett.

– De som hävdar att LCHF är bra för hälsan har väldigt dåligt på fötterna. Det verkar till och med finnas hälsorisker med den kosten. Nog för att studier pekar på att det kan vara bra med lågkolhydratkost, om man ersätter kolhydraterna med fet fisk och liknande, säger han.

För att försöka komma runt problemet med enskilda studier används systematiska kunskapsöversikter. Det innebär att forskare utifrån alla tillgängliga studier i ett ämne och efter kvalitetsgranskning av studierna försöker se om det finns ett tydligt mönster.

– Det enda jag är rätt säker på efter att ha gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området är att medelhavskost är bra. Det är så entydiga resultat oavsett hur forskarna har mätt, enskilda livsmedel eller hela kostgruppen, säger Måns Rosén.

Traditionell medelhavskost är också det som de nordiska näringsrekommendationerna, många andra länder och ett stort antal forskare rekommenderar. Medelhavskost har också visat sig vara mest fördelaktig i flera stora studier som nyligen publicerats. Den förbjuder inga livsmedel, men förespråkar en kost som är rik på frukt, grönsaker, baljväxter, fet fisk och olivolja. Mat som charkuterier, rött kött och socker ska ätas mindre.

Foto: Johan Andersson

Påstående: Att det finns livsmedel som är supermat

Det finns mat som är bra och som är mindre bra, men faktum är att det inte finns någon supermat. Äter du dåligt resten av tiden hjälper det inte om du äter chiafrön, granatäpple eller rödbetor. Men de kan vara en del av en hälsosam kosthållning, så sluta inte med rödbetorna eller broccolin. Ändå är det många av oss som sväljer marknadsföringstermen supermat med hull och hår. Det är särskilt lätt att lita på hälsopåståenden om de kommer från en professor. Det är inte sällan hälsoböcker refererar till en professor i stället för stora studier.

– Förr i världen var det ibland snarare eminensbaserad kunskap i stället för evidensbaserad. Det betydde att professorns ord var lag och att man okritisk lyssnade på honom eller henne. Men professorn kanske bara kände till eller ville marknadsföra sina egna studier, trots att det fanns andra studier som pekade i en annan riktning, säger Måns Rosén och förklarar att det är ett dåligt sätt för att försöka bilda sig en uppfattning om kunskapsläget.

Men även självlärda skriver gärna böcker och förespråkar viss typ av mat som ska vara överlägsen all annan. Att de har erfarenhet av just den dieten lyfts fram som något positivt, men faktum är att det snarare kan göra att de övertolkar resultaten.

– Många vill gå ner i vikt och provar en mängd dieter. När de sedan provar en specifik diet i två veckor och kanske går ned några kilo blir de övertygade att det är den bästa dieten och att den fungerar för alla. Men om man hade inkluderat många människor i en studie under en längre period så hade kanske mönstret inte varit lika tydligt, säger han.

Foto: Johan Andersson

Påstående: Att enskilda livsmedel som gluten, socker eller laktos är roten till allt ont

Socker är ingen hälsomat och det finns all anledning att äta mycket mindre socker än vi gör i dag. Men alla hälsoproblem beror inte enbart på socker. Samma sak gäller gluten och laktos. Det finns inga tydliga hälsofördelar med att utesluta gluten eller laktos ur kosten, om man inte är gluten- eller laktosintolerant. Ibland kan till och med glutenfri mat innehålla mer socker och fett, har studier visat. Många kändisar och idrottsstjärnor förespråkar gärna glutenfritt, trots att studier visat att idrottsmän som undvikit gluten varken presterade bättre eller hade mindre inflammation i kroppen.

Mat och hälsa är komplicerat, och det går sällan att dra så starka slutsatser som många dieter och hälsoböcker gör. Samtidigt påpekar Måns Rosén att man bör vara ödmjuk. Det vi vet ändras i takt med att det tillkommer ny kunskap. Ett exempel där vetenskapen troligtvis haft fel är kring det mättade fettet, riskerna är nog inte lika höga som forskarna tidigare trott. Men allt kommer inte omkullkastas, tror han. Särskilt inte nyttan med medelhavskost.

Ät därför så mycket medelhavskost som du kan. Men den som inte alltid äter perfekt behöver inte få panik. Den gamla klyschan ”lagom är bäst” stämmer faktiskt, i lagom dos är ingen mat farlig om man inte är allergisk eller intolerant. Även om det är bra att äta mycket grönsaker, baljväxter, frukt, fet fisk och lite vin, så är risken med att äta en köttbit eller en chokladbit då och då inte särskilt stor.

Men lita inte blint ens på Måns Rosén. Inte heller på vad som står i tidningen eller i en bok. Granska studierna och läs gärna systematiska kunskapsöversikter.

– Fler borde ha ett kritiskt förhållningssätt och inte så enkelt köpa vad en enskild studie säger, säger han.

Foto: Johan Andersson

Fakta. 3 vanliga hälsopåståenden i bokfloden
  • Exempel: Detox, alltså att rena kroppen, med till exempel frukt- och grönsaksjuicer ska göra dig piggare, friskare och fri från gifter.
    Amina Manzoors kommentar: Faktum är att detta saknar vetenskapliga belägg. Kroppen tar hand om gifter på egen hand genom levern och njurarna, även om det säkert kan vara bra att undvika alkohol, rött kött och socker under en period.
  • Exempel: Kronisk inflammation kopplas till flera sjukdomar som bland annat cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Genom att äta rätt ska den kroniska inflammationen i kroppen minska.
    Amina Manzoors kommentar: De flesta anti-inflammatoriska dieter ger liknande råd som officiella näringsrekommendationer, men det saknas för det mesta starka vetenskapliga bevis för att maten kan påverka sjukdomarna. Det finns dock belägg för att traditionell medelhavskost kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, men det är ingen specifik anti-inflammatorisk kost.
  • Exempel: Att äta rätt för din blodgrupp lyftes fram redan i en amerikansk bok från 1996, och aktualiserades på nytt av en svensk bok i början av året.
    Amina Manzoors kommentar: Såväl studier som testat dieten på människor som systematiska kunskapsöversikter har kommit fram till samma slutsats – den här dieten saknar stöd i vetenskapen och är med god säkerhet verkningslös.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.