Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst

Uppdaterad 2010-05-18 14:14. Publicerad 2010-05-18 13:23

Foto: Magnus Hallgren

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Glöm mirakeldieterna. Generna kan avgöra hur du ska hålla vikten och arvsmassan kan vara nyckeln. Ett nytt gentest ger råd för hur du ska äta för att gå ned i vikt. DN:s medicinreporter Anna Bratt gör testet och får en egen diet.

Jag skrapar med den lilla borsten på insidan av kinden, lägger borsten i ett kuvert och skickar det till ett laboratorium i USA. Om ett par veckor får jag svaret. Min arvsmassa ska berätta för mig hur jag ska lyckas bli av med mina frustrerande extrakilon.

Jag har långsamt gått upp sju kilo i vikt under de senaste åren. Jag har provat allt: Viktväktarna, GI-metoden, LCHF-dieten. Mina vänner har rasat i vikt genom att steka sina biffar i smör och hoppa över kolhydrater som pasta och potatis. Själv gick jag bara ner ett par kilo med samma metod - och inte mådde jag särskilt bra heller. Den i dag så trendiga lågkolhydratbantningen fungerade inte alls för mig.

Nu kommer nya forskningsrön från USA som visar att vi inte är stöpta i samma form. Det finns inte en universalmetod som passar alla. I stället hävdar forskare att man ska välja diet efter sina genetiska förutsättningar.

Det nya gentestet Inherent health, som jag testar, ger råd om hur man bör äta för att gå ner i vikt. Dessutom ger det tips om hur intensiv motion man behöver för att kroppen ska börja bränna fett på allvar.

Kopplingen mellan gener och övervikt är ett hett forskningsområde. Övervikt är ett stort och kostsamt hälsoproblem i många länder. I Sverige är hälften av alla män och var tredje kvinna överviktig. Ungefär 10 procent är feta.

På en hjärtkongress i USA nyligen presenterades det nya gentestet. Forskarna berättade att den som väljer rätt diet efter sin gentyp går ner mellan två och tre gånger mer i vikt än den som väljer "fel" diet.

- Det här är ett helt nytt förhållningsätt till viktminskning, skrev Christopher Gardner, som är professor i medicin vid Stanforduniversitetet, i ett pressmeddelande i samband med kongressen.

Christopher Gardner förklarar med e-post att han inte vill svara på DN:s frågor förrän den nya studien på dna-testet är publicerad i en medicintidskrift. Han gjorde den så kallade A till Z-studien, som ligger till grund för gentestet. Det är en banbrytande studie som på ett vetenskapligt sätt utvärderade fyra bantningsmetoder. Studien publicerades i medicintidskriften Jama för tre år sedan.

Christopher Gardner lät drygt 300 amerikanska kvinnor följa en av fyra olika dieter under ett år: extrem respektive måttlig lågkolhydratkost, lågfettdiet eller en balanserad kost. De gick ner 4,6 kilo i snitt. De som bantade med extremt lite kolhydrater lyckades bäst, följt av dem som åt en balanserad kost, lågfettdiet och måttlig lågkolhydratkost.

Nu har gentestföretaget Interleukin tillsammans med Christopher Gardner återvänt till 110 kvinnor i studien. Kvinnorna fick lämna dna-prov. Forskarna kunde se att de kvinnor som hade matchat rätt diet med sina gener hade gått ner nästan sex kilo i vikt i snitt. De som hade ätit en kost som inte passade deras genkod hade i snitt bara gått ner två kilo.

Bantningsstudier har länge visat att människor går ner olika mycket i vikt trots att de äter samma mat. Vi reagerar helt enkelt olika på maten vi stoppar i oss och vi påverkas olika av motion.

En förklaring är att vi bär på olika varianter av gener. Lite förenklat kan man säga att näringsämnen som fett och kolhydrater i maten antingen sätter på eller stänger av aktiviteten hos vissa genvarianter. Hittills har forskarna hittat mer än hundra sådana gener som påverkar ämnesomsättningen.

I väntan på provsvaret ringer jag till Ken Kornman, som är forskningschef på Interleukin. Han hävdar att "tusentals" personer hittills har gjort testet, som kostar 149 dollar (cirka 1 150 kronor). Företaget planerar att sälja testet även i Europa, men Ken Kornman vill inte säga när.

Hans forskarlag letade noga bland alla de gener som man i dag vet har en koppling till metabolismen. Bara fem varianter av de fyra generna FABP2, PPARG, ADRB2 och ADRB3 höll måttet.

- Vi följer forskningen noga och vi kommer att lägga till fler gener i vårt test så fort de är granskade i studier, säger Ken Kornman.

Han hävdar att testet fungerar på både män och kvinnor.

- Vi bär alla på olika varianter av de här generna, oavsett kön och ursprung. Vi har sett att 39 procent av dem som gör testet bär på den genvariant som gör att de bör dra ner på fett för att minska i vikt och 45 procent är känsliga för kolhydrater. Resten, det vill säga 16 procent, bör vara försiktiga med både fett och kolhydrater.

Efter ett par veckor är mitt testresultat klart. För första gången ska jag få blicka in i min egen arvsmassa. Det är med viss bävan jag loggar in på företagets hemsida. Vill jag verkligen veta det här?

Domen på skärmen lyder: "fat trimmer". Det betyder att jag effektivast går ner i vikt om jag drar ner på fettet och minskar på kalorierna. Personer med min genkod tar upp mer fett ur maten än andra och bör vara särskilt försiktiga med mättat fett i till exempel mejeriprodukter.

Till min förskräckelse får jag också veta att jag har en gen som ger mig långsam ämnesomsättning. Det gör det lättare för mig än andra att gå upp i vikt.

Inte blir jag gladare av att läsa kapitlet om fysisk träning. Det visar sig att min genprofil gör det svårt för min kropp att bryta ner kroppsfett till energi när jag tränar. För mig räcker det inte med måttlig motion för att bränna fett. Jag blir uppmanad att välja intensiva träningsformer som joggning och dessutom träna mer än andra.

Företagets genetiska rådgivare Jennifer Siegel förklarar att jag hade varit en vinnare om jag hade levt långt tillbaka i tiden.

- Du bränner inte fett så lätt och det har du nytta av när det är ont om mat. Personer med din genprofil har större chans att överleva under svälttider medan andra går under, säger hon.

Men det var då det. I dag lever vi ett stillasittande liv med ett överflöd av energirik mat. Det som en gång kanske var en genetisk fördel är nu med all sannolikhet en belastning.

Jennifer Siegel förklarar att jag inte alls behöver vara rädd för kolhydrater. Min kost ska tvärtom innehålla 65 procent långsamma kolhydrater, 15 procent protein och högst 20 procent fett. Det går helt stick i stäv med dagens bantningstrend, som säger att alla blir smala med färre kolhydrater och mer fett. Jag har som många andra slutat oroa mig för både smör i stekpannan och skinnet på kycklingen. Nu gäller det att tänka om.

Att det är en enda viktminskningsdiet som gäller i dag blir tydligt när jag lägger om mina matvanor. Det finns gott om menyförslag och böcker som bygger på att man drar ner på kolhydraterna. Men det är svårare att hitta en diet med litet fett och mycket grönsaker och potatis.

Jag får till slut hjälp av dietisten Henriette Philipson vid Göteborgs universitet. Hon sätter samman ett kalorisnålt schema med gröt till frukost, sallad till lunch, fullkornsmacka på eftermiddagen och olika fettsnåla maträtter med ett berg av sallad till middag.

Jag märker ganska snart att mitt midjeomfång minskar lite grann. Jag frågar genforskaren Erik Ingelsson på Karolinska institutet om han tror att dna-testet faktiskt har rätt. Han kartlägger också gener som är kopplade till fetma.

- Det här är ett jättespännande område. Generna i testet har betydelse för ämnesomsättningen, men det är inte säkert att det är just de generna som spelar störst roll. Det behövs fler gener och större studier som visar samma resultat. Om jag ska vara lite hård så tycker jag att man kan jämföra det här med ett horoskop. Det är alldeles för tidigt att sälja det till konsumenterna. Inom kanske fem till tio år kan det finnas ett test som faktiskt håller vad det lovar, säger han.

Mai-Lis Hellenius, som är livsstilsprofessor vid Karolinska institutet, menar att testet trots allt är ett första steg mot en skräddarsydd behandling mot övervikt.

- I dag drar folk med varandra i olika modedieter. Men forskningen visar att det inte finns en metod som fungerar för alla. Vi har skilda gener och vi påverkas olika av vad vi äter. Vissa far till och med illa av en del extrema dieter. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna ge individuell rådgivning utifrån olika gentest i framtiden, säger hon.

Efter knappt tre veckor har jag gått ner nästan tre kilo i vikt. Om det beror på att jag har prickat rätt diet efter mina gener eller för att jag får i mig färre kalorier får framtiden utvisa. Men den ohippa lågfettkosten tycks i alla fall fungera för mig. Och jag mår mycket bättre än när jag snålade med kolhydraterna.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Foto: AP/AFP Demonstrationer i Madrid i samband med eurokrisen och Moody's hemsida.

Flera länder får sänkta kreditbetyg

Spanien, Portugal och Italien. Kreditvärderingsinstitutet Moody's sänker nu ländernas betyg, som har påverkats av krisen i euroområdet.

Spanska banker nedgraderas. 15 banker berörs – får sänkt betyg.

Foto: AP

Hamburgerjättarna vill ge grisar plats

McDonald's sällar sig till Burger King. Hamburgerkedjorna försöker nu få uppfödarna att ge suggorna ett bättre liv.

Foto: AP

Här är det vanligast med långa relationer

Stockholmare hamnar längst ned på listan i en ny Sifoundersökning, men två landskap utmärker sig vad gäller långa förhållanden. Här håller kärleken.

Sverige utvisade en utländsk diplomat

UD bekräftar för DN.se. Enligt nyhetsbyrån AP:s källor rör det sig om den näst högste diplomaten vid Rwandas ambassad som ska ha spionerat.