I dessa beskrivs hur väldiga mängder människor dog på mycket kort tid, främst på grund av sjukdomar som de saknade immunförsvar mot.
Franciskanermunken Fray Toribio de Benavente skrev 1541 att "Nya Spanien var extremt tättbefolkat, men när smittkopporna började angripa indianerna blev farsoten så omfattande att över halva befolkningen dog i de flesta provinser".
Men trots berättelser av det här slaget har det länge varit svårt att få en rimlig uppfattning av katastrofens omfattning. Att många indianer dog är oomtvistat. Men hur många? Över hälften? En fjärdedel? Minskade befolkningen mycket, eller väldigt mycket?
Den nya studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, ger belägg för att några av de värsta beskrivningarna faktiskt är sanna. Dödstalen tycks ha varit skrämmande höga i de flesta områden.
Forskarna, som har letts av genetikern Brendan O'Fallon vid University of Washington i Seattle, USA, har analyserat DNA från 137 indianer från olika delar av Nord- och Sydamerika.
De har också granskat gammalt DNA som utvunnits ur mänskliga lämningar från tiden före européernas ankomst. Lämningarna är mellan 800 och 5 000 år gamla.
Genom en särskild teknik analyserades långa sekvenser av så kallat mitokondriellt DNA som bara nedärvs på moderssidan. På så vis fick man en god uppskattning av antalet vuxna kvinnor i befolkningen över tiden.
Resultatet visar att indianbefolkningen på västra halvklotet ursprungligen var mycket liten, men snabbt växte i storlek efter istidens slut för 10 000 år sedan. En topp nåddes för 5 000 år sedan, varpå befolkningen stabiliserades.
Det stabila läget bröts dock hastigt för 500 år sedan — precis när européerna anlände. På mycket kort tid halverades antalet människor.
Vad detta innebar i absoluta tal är svårt att avgöra, eftersom ingen vet exakt hur stor indianbefolkningen var vid tiden för Columbus ankomst. Den nya studien anger följaktligen bara den relativa befolkningsminskningen.
Men helt klart måste det ha rört sig om många miljoner människor. Vissa forskares beräkningar antyder att befolkningen på de båda kontinenterna ursprungligen bör ha legat runt 40—50 miljoner människor. I så fall är det fullt möjligt att 20—25 miljoner indianer dog som ett resultat av mötet med européerna.
De flesta tycks, att döma av de historiska dokumenten, ha fallit offer för de sjukdomar som spanjorerna förde med sig. Smittkoppor var sannolikt den sjukdom som tog flest liv. Krig, slavarbete och rena massakrer bidrog också, om än i mindre omfattning, till de enorma dödstalen.
Intressant nog återhämtade sig indianbefolkningen relativt snabbt från katastrofen, sedan viss immunitet mot de europeiska sjukdomarna utvecklats. Efter 300 år var man, att döma av de genetiska vittnesbörden, tillbaka på ungefär samma befolkningsnivå som före Columbus.
Studien antyder också att de flesta indianfolk drabbades ungefär lika hårt. Människor dog i ungefär lika stor omfattning överallt. Det talar givetvis för att sjukdomar var den ledande orsaken till massdöden.