Vetenskap

DN:s Karin Bojs: En stark varning

Foto: Francois Mori / AP
Världsbanken och ett tyskt klimatforskningsinstitut har presenterat en rapport som varnar för konsekvenserna av en fyra grader varmare värld. DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs svarar på fem frågor om rapporten.

Karin Bojs

Finns det några nya rön i rapporten?

– Världsbankens rapport bygger på en sammanställning av befintlig forskning. Där finns många nygjorda studier som inte var med när FN:s klimatpanel IPCC gjorde sin senaste stora sammanställning för fem år sedan. Dessa färska studier bekräftar allvaret i tidigare larm och på några punkter skärps tonen. Det gäller till exempel hur snabbt sommarisen i Arktis faktiskt smälter, fortare än modellerna har kunnat beräkna.

– Det finns också nya rön från den stora värmeböljan i Ryssland sommaren 2010. Preliminära beräkningar tyder på att 55.000 människor dog och skörden minskade med 25 procent. Om världen blir fyra grader varmare blir sådana värmeböljor ett normaltillstånd.

Vad säger vetenskapen i dag om sannolikheten att jordens uppvärmning blir fyra grader, som är rapportens tes, snarare än de två grader som brukar ses som en smärtgräns?

– Det beror på hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som mänskligheten släpper ut. För närvarande ökar utsläppen mer än någonsin. Vi befinner oss inom ramen för forskarna allra värsta scenario. Om vi fortsätter på detta sätt är det högst tänkbart att världen blir i genomsnitt fyra grader varmare till år 2100, och sedan fortsätter att värmas upp ännu mer. Det är till och med möjligt att vi når fyra graders uppvärmning ännu snabbare, ungefär till år 2060.

– Men observera att det också är möjligt att vända utvecklingen med snabba åtgärder, det är en av Världsbankens viktigaste poänger i den nya rapporten.

Hur allvarligt skulle det bli för mänskligt liv om medeltemperaturen ökar fyra grader?

– Det beror på var man bor och hur fattig man är. Världsbankens nya rapport framhåller just att risken är mycket större för fattiga länder. Uppvärmningen och effekten av uppvärmningen kommer att fördelas ojämnt över världen. Flera mångmiljonstäder i låglänta områden hotas av stora översvämningar, medan torra områden, exempelvis i Afrika, Medelhavsområdet och USA:s inland, hotas av mer torka.

Varför kommer rapporten just nu? Vill Världsbanken väcka nytt liv i en klimatdebatt som svalnat?

– Världsbanken ser det uppenbarligen som angeläget att ta den globala uppvärmningen i beaktande för sitt arbete med att stärka ekonomin i världens fattiga länder. Det är fullkomligt logiskt, med tanke på vilka konsekvenser ett varmare klimat kan innebära för samhällsekonomin.

Det blir ett nytt globalt klimatmöte i december, i Qatar. Vad kan åstadkommas där efter de bleka resultaten i Köpenhamn och Cancun?

– Världsbankens rapport kan ge förhandlarna ytterligare en drivkraft att komma fram till åtgärder som minskar utsläppen. Visserligen har det mesta i den nya rapporten varit känt tidigare för dem som intresserar sig för vetenskap och miljö. Men nu kommer en stark och tydligt formulerad varning från en helt annan sektor i samhället. Nu talar de mäktiga ekonomerna.

– Politiker och andra makthavare som tidigare har viftat bort forskare och miljöexperter kanske lyssnar nu när det är Världsbanken som talar.