DN:s Karin Bojs tippar Nobelpristagare

En favorit till medicinpriset är "kroppens termometer" som flera forskare har ringat in bara de senaste tio åren. Det är ett helt system av särskilda receptorer, var och en specialiserad inom sitt temperaturspann. Receptorn för kyla är även känslig för mint, och den för hetta även för smärta och det starka ämnet i chilipeppar. Så sent som i veckan presenterades en möjlig ny smärtmedicin utifrån denna upptäckt. Amerikanen David Julius och israelen Baruch Minke är tänkbara namn.

En annan darling är upptäckten av spegelneuron, de särskilda nervceller som ligger bakom vår förmåga att känna medkänsla med andra. Men det är nog i tidigaste laget.
Mera troligt är amerikanerna Ernest McCullough och James Till som upptäckte stamcellerna. Deras upptäckt ledde till att leukemi kunde behandlas med benmärgstransplantationer. Numera behandlas en lång rad sjukdomar på liknande sätt, och stamceller har blivit ett jättestort forskningsfält.

Annars är amerikanskorna Elizabeth Blackburn och Carol Greider ett tänkbart alternativ. Då skulle Nobelkommittéerna bättra på sin hemska könsstatistik. Blackburn och Greider upptäckte enzymet telomeras som håller cellerna unga. De beskrev också telomererna ändbitarna längst ut på kromosomerna som kortas av hela tiden ju äldre man blir. Viktigt både för cancerforskning och forskning om åldrandet.

Jag har spekulerat i flera år att japanen Sumio Iijima skulle få kemipriset (eller möjligen fysikpriset) för sina pyttesmå kol­nanorör. Men det tror jag inte längre. I våras fick Iijima Aminoffpriset som också delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Dessutom är det höljt i dunkel vem som verkligen var först med upptäckten. Både ryssar och amerikaner finns med i historien.

Men det finns en annan möjlig japan: Akihisa Inoue som först beskrev metalliskt glas. Flytande eller glasaktiga, eller mera korrekt amorfa ametaller har helt andra egenskaper än vanliga metaller. De är lättare, starkare, står bättre emot stötar och klingar precis som glas. Det finns redan tennisrack för elitspelare, och både telekomindustrin och bilindustrin skissar på massproduktion. Tänk att susa fram på en klingande och superlätt metallisk glascykel!

Vågar man hoppas att fysikkommittén även i år belönar en astronominyhet som vidgar våra vyer och fascinerar allmänheten? I så fall skulle det kunna bli de astronomer som upptäckte de första exoplaneterna alltså planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Allra först var polacken Alexander Wolszczan och kanadensaren Dale Frail. Också schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz var pionjärer för tolv år sedan.

Ett annat spår vore meteorologin, nu när klimatforskningen har hamnat i världspolitikens centrum. Då är amerikanen Edward Lorenz ett givet namn. Hans matematiska kaosteorier är centrala i klimatforskarnas datamodeller. Och det brådskar, för Lorenz är mycket gammal.

På måndag, tisdag och onsdag får vi veta hur det verkligen gick.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut