Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Du är mer bakterie än människa

De kryllar på din hud, de myllrar i din tarm. De finns på tänderna, på tungan, i näsborrarna, i slidan hos kvinnor. Du är en vandrande koloni av bakterier och nu känner vi dem bättre.

För första gången har forskare kartlagt den normala bakteriefloran hos över 250 friska försökspersoner. Det visar sig att en enda människa kan bära på över tusen olika sorters bakterier. Flera av dem har tidigare betraktats som sjukdomsframkallande, men så enkelt är det alltså inte.

– Det här är ett helt nytt fönster till människans biologi. Ett nytt sätt att se på sjukdomar. Bakterierna är inte bara våra passagerare, vi är ett samhälle tillsammans. Vi lever definitivt i symbios, säger Phillip Tarr som är barnläkare vid Washingtonuniversitetet i Saint Louis.

Han är en av de över 200 forskare vid 80 amerikanska institutioner som presenteras den stora sammanställningen över människors normala bakterieflora. Human Microbiome Projekt, HMP, har finansierats av USA:s nationella institut för hälsa, NIH.

De första resultaten publiceras i 14 olika forskningsartiklar, dels i tidskriften Nature, dels i gratistidskrifter som ingår i organisationen Public Library of Science.

Tidigare har forskare – bland annat ett konkurrerande EU-projekt vid namn Metahit – kartlagt bakteriefloran hos ett fåtal personer. De har också försökt titta på avvikelser hos personer med olika sjukdomar, som inflammatoriska tarmsjukdomar och fetma.
Men det har visat sig svårt att avgöra hur en sjuk bakterieflora ser ut när man inte vet vad som är den friska människans normaltillstånd.

Sedan 1800-talet har forskare undersökt bakterier genom att odla dem. Men det fungerar inte för många av kroppens bakterier, bland annat eftersom de inte tål syre.
Först i dag, med genteknikens allra senaste utveckling, har det blivit möjligt att göra en katalog över alla de små invånare som samsas med oss i våra kroppar.

Till antalet är de minst tio gånger fler än våra egna celler: hundra biljoner.

– Så i det avseendet är vi mer bakterier än människor, säger Barbara Methé vid J Craig Venter institute, också hon en ledande forskare i projektet.

Men eftersom bakterierna är betydligt mindre än en mänsklig cell, väger de bara ungefär två kilo hos en vuxen människa. Du kan se spår av dem varje dag i din avföring, som till ungefär hälften består av bakterierester från tarmen (den andra hälften är osmält mat).

Hos en enda människa kan finnas minst ett tusental olika sorters bakterier. Tandfickor och tarmar är som tropiska regnskogar – rika ekosystem med många hundra olika sorter. Slidan hos en frisk kvinna är mer som nordiska tallskogar med en mer artfattig och begränsad flora. I slidan dominerar mjölksyrebakterier, som trivs i sur miljö och själva bidrar till att höja halten av syra.

Forskarna fann också häpnadsväckande stor variation mellan olika individer. En sorts bakterier kan utgöra merparten av tarmfloran hos en person, men bara någon enstaka procent hos en annan. Ändå är båda personerna helt friska.

Den nya kartläggningen visar att bakterierna hos en enda människa bidrar med ungefär 8 miljoner gener.

Själva har vi ungefär 22 000 gener. Så även i det avseendet är vi mer bakterier än människor.

Bakteriegenerna bidrar med många viktiga funktioner i kroppen: i mun och tarm bryter de ned näringsämnen som kolhydrater, fett och proteiner. De bildar vitaminer och ämnen som ställer in immunförsvaret på en lagom nivå. I näsborrar, på huden och i slidan skyddar de mot farliga mikroorganismer. Även om människor bär på olika sorters bakterier, utför de ungefär samma jobb på sin speciella plats i kroppen.

– Vi är på väg att börja förstå skillnaden mellan friska bakteriefloror och sjukdomstillstånd. Därför tror jag det blir möjligt att utforma behandlingar med så kallad probiotika, där man tillför lämpliga mikroorganismer till tarmen, och prebiotika, där man ger näring för att uppmuntra ”goda” bakterier. Vi har kommit närmare nu, men om vi ska vara ärliga så är vi inte där ännu, säger Barbara Methé.

I väntan på att forskarna lär sig hur vår bakterieflora ska styras upp för att undvika sjukdomar finns några saker att ta fasta på redan nu, menar Barbara Methé:

– Vi ska nog tänka mer på att vi bär på ”snälla bakterier”. Måste vi verkligen använda antibiotika så ofta, till och med för virusinfektioner där de inte alls hjälper? Ska vi tvätta händerna med antibakteriella medel när tvål och vatten räcker fint? Och vi måste verkligen tänka om när det gäller antibiotika till djur i förebyggande syfte.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.