Vetenskap

Du mår som din farmor åt

Hur levde din farmor som barn? Om du inte brytt dig om det tidigare, kanske du kommer göra det nu. Hennes tidiga matvanor kan nämligen spela roll för din hälsa.

I dag finns en stor medvetenheten kring kost. De flesta vet till exempel att dåliga matvanor kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Men ibland räcker det inte med att du lever hälsosamt – om de innan dig inte har gjort det. Hur din farmor åt som ung kan nämligen påverka din hälsa, enligt svensk-brittisk studie publicerad i BMC Genetics.

Det var i kommunen Överkalix i Norrbotten som forskarna gjorde sin upptäckt. Under 1800-talet var byn isolerad och människorna fick klara sig enbart på sina egna förråd. Mattillgången varierade därför kraftigt under året – något som visade sig lämna spår. Forskarna jämförde barnbarnen till människorna som levde då och såg att vissa av dem utmärkte sig: De hade en ökad risk för hjärtsjukdomar. Gemensamt var att de alla var kvinnor och hade en farmor som växt upp under dessa perioder av varierande mattillgång.

– Det är inte nivån på svälten som spelar roll, utan de stora variationerna. Om det finns gott om mat ena året och sedan dåligt det andra, kan det få effekter, berättar Olle Bygren verksam vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.

Märkligt nog var det endast sondöttrarna som drabbades. De som hade en mamma, pappa, farfar, mormor eller morfar som växt upp i byn under samma tid, påverkades alltså inte. Förklaringen är att dietförändringen har påverkat X-kromosomen, som ärvs från mor till barn. Eftersom kvinnor har två X-kromosomer, och män bara har en, ärvs egenskaper olika. Till ­exempel kan en man inte ärva en ­X-kromosom från sin pappa.

Anledningen till att bara barnbarnen påverkas är att deras kromosomer har utbytt delar med varandra, i vad som kallas överkorsning. Samma fenomen förklarar varför många egenskaper hoppar över en generation.

Olle Bygren berättar att de undersökt människorna i Överkalix i tidigare studier. Fokuset då var i stället hur farfaderns svält påverkade sonsönerna. Och deras resultat var det motsatta:

– Om farfadern svalt hade barnbarnen i stället lägre risk att få diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Om farfadern levde med goda mat­tillgångar, blev effekten motsatt – och hans barnbarn fick större problem med hälsan.

Förmodligen rör sig bägge fallen om epigenetik – som innebär att en människas sätt att leva påverkar vilka gener som slås av eller på - och att det sedan kan ärvas vidare. Om det ärvs från mamman eller pappan har alltså stor betydelse för hur effekterna blir i senare generationer.

Forskningsområdet är fortfarande relativt nytt och mycket är oklart om hur dessa mekanismer går till.

– Det häftiga med epigenetik är att det visar att vi människor är anpassningsbara. Själva generna är svåra att påverka, men inte hur de uttrycks.

Fakta. Epigenetik

Epigenetik beskriver hur ditt arvsanlag kan uttryckas olika beroende på vilka gener som sätts på eller av. Förutom kost, har även andra omgivningsfaktorer visat sig påverka – såsom stress, fysisk aktivitet, droger och exponering för toxiska ämnen. Att dessa faktorer kan kopplas till sjukdom är känt sedan länge – men epigenetik har hjälpt till att förklara hur det sker.

Hur epigenetik ärvs är ett relativt nytt forskningsområde där studier på människor är få. Hos möss har man däremot sett flera samband – bland annat att mössen kan ärva rädsla. I studien fick mössen känna en viss lukt som var främmande för dem, samtidigt som de fick en liten elstöt. När mössen senare fick ungar uppvisade även de en extrem känslighet för doften, trots att de aldrig upplevt den tidigare.