Hunden Chaser har lyckats lära sig över tusen ord. Men då fick tränaren hålla på fyra timmar om dagen i tre år och upprepa varje ord minst tjugo gånger.

Den metoden skulle inte fungera i en svensk gymnasieskola. Dels är den för tidskrävande, dels måste gymnasieeleverna lära sig betydligt mer komplexa saker än namn på olika leksaker.

Frågan är hur skolorna bäst ska ta tillvara lärares och elevers dyrbara tid. Två psykologer vid Purdueuniversitetet i USA har jämfört några olika inlärningsmetoder och redovisar sina resultat i senaste numret av tidskriften Science.

De testade ett hundratal collegestudenter som fick lära in några moment i biologi, till exempel skillnaden på olika typer av muskler och hur matsmältningssystemet fungerar.

En grupp fick bara sitta och läsa vid ett enda långt tillfälle.

En annan grupp fick läsa sammanlagt lika länge, men upp-delat på fyra kortare tillfällen.

En tredje grupp fick först läsa en stund. Sedan fick de ägna resten av tiden åt att rita en så kallad konceptkarta – ett diagram där man med bubblor och rutor försöker åskådliggöra hur saker och ting hänger ihop. Denna teknik påminner om så kallad mind-mapping och omhuldas av en del pedagoger.

Den fjärde och sista gruppen fick först läsa en kort stund. Sedan fick de skriva ner vad de kunde komma ihåg på ett papper. Utan att titta i boken! Därefter fick de läsa en stund till, och sedan åter skriva ner vad de hade lärt sig.

Alla de fyra grupperna höll på sammanlagt precis lika lång tid.

Forskarna frågade eleverna hur de trodde att de skulle klara sig på den kommande tentamen en vecka senare. De som bara hade suttit och läst trodde att de skulle klara sig bäst. De som hade skrivit små prov trodde att de skulle klara sig sämst.

Men i stället blev det precis tvärtom. De som hade gjort det skriftliga provet klarade sig mycket bättre än de andra.

Allra sämst gick det för eleverna som bara fick sitta och läsa vid ett enda långt tillfälle.

Resultaten gick igen hur forskarna än varierade experimenten: 101 av de totalt 120 studenterna gjorde bättre ifrån sig med provmetoden. Men ändå trodde nästan alla att de hade lärt sig mer med de andra metoderna.

De två psykologerna tror att konceptmetoden ger eleverna en delvis falsk känsla av att de har koll på materialet. Provmetoden ger inte samma behagliga känsla av kontroll, men den får elevernas hjärnor att gå i gång på ett helt annat sätt.

Prov är kanske inte så kul, men de etsar fast kunskapen i hjärnan.