Bara den här morgonen har jag hört om jästfabriker som ska lösa världens energiproblem, om okända dimensioner i universum och om människans tarmflora, som eventuellt har samband med alla möjliga sjukdomar – från fetma till autism.

Tusentals forskare och hundratals journalister är på plats. Brittiska och amerikanska vetenskapsjournalister som jag läser varje vecka, till exempel från Economist, New York Times, New Scientist och BBC, står här livs levande.

Jag har besökt dessa möten nästan varje år i femton års tid nu, och en del har förändrats under denna tid. Amerikanska vetenskapsjournalister klagar över att deras jobb försvinner i takt med tidningarnas allt sämre ekonomi. De har blivit färre.

Men i stället har det tillkommit journalister från andra delar av världen. Min närmaste granne i datorrummet heter Nadia och kommer från Egypten. Hon är specialiserad på vetenskap och jobbar på en oberoende tidning vid namn El Dostor. Nadia är strålande glad över den senaste utvecklingen i landet och vi pratar länge om hur villkoren för medier i Egypten kommer att förändras nu.

Det finns också en stor grupp kinesiska journalister. Även AAAS nya ordförande, virologen Alice Huang, är född i Kina. Jag sitter bredvid henne på en pressfrukost och hon berättar om den makalösa utvecklingen inom kinesisk forskning på senare år.

Ovanligt många svenska forskare talar på seminarierna i år. Mannen som ska låta jästsvampar lösa världens energiproblem och även framställa kemikalier på ett mer miljövänligt sätt, heter Jens Nielsen och är systembiolog på Chalmers.

Från KTH kommer Danica Kragic som ska tala om robotar.

Karolinska institutet har två representanter: diabetesforskaren Juleen Zierath, som ska berätta om hur hon använder sina stora EU-anslag, och hjärnforskaren Henrik Ehrsson, som ska berätta om hur han kan flytta folks medvetande till en plats utanför deras kroppar.

Henrik Österblom från Stockholms universitet ska tala om hur vi ska kunna rädda fisken i världens hav från utfiskning och en grupp agrarhistoriker från SLU och Stockholms universitet ska hålla ett helt seminarium om jordbrukets historia.

De svenska forskarna tycker uppenbarligen också att det är värt den långa resan att komma hit. De är här för att visa upp sig. Jag är här för att samla information. Det mesta som sägs hade jag kunnat sitta hemma framför datorn och läsa i vetenskapliga tidskrifter.

Men här får jag verkligen träffa björnforskaren Øivind Tøien, som intervjuas i artikeln ovanför. Här får jag en oöverträffad överblick av vad som är hetast inom olika forskningsfält.

Och så får jag prata med människor som Alice Huang och min egyptiska kollega Nadia.