Hur viktig är Christer Fuglesangs resa?
”Ett jättekliv för Christer Fuglesang, ett begränsat steg för mänskligheten”, skulle man kunna travestera astronauten Neil Armstrong bevingade ord när han steg ner på månen för fyrtio år sedan.
Naturligtvis är denna rymdresa är mycket viktig för personen Christer Fuglesang. Han får nu för andra gången utföra de arbetsuppgifter som han har tränat på i många år. Men ur ett internationellt perspektiv är det rutin att skicka människor till rymden. Över tusen personer från ett stort antal länder har gjort resan hittills.
Om man ska bedöma ”viktigheten” måste man se till det arbete som Christer Fuglesang ska utföra under sin färd. Han ska hjälpa till att bygga upp Internationella rymdstationen ISS.
Och hur viktig är Internationella rymdstationen, ISS?
Den finns först och främst till för att astronauter ska ha någonting att åka till. Den är också ett stort internationellt gemensamhetssprojekt, där bland annat ryssar, amerikaner och européer försöker samarbeta. Många menar att sådant samarbete gynnar fred och utveckling på jorden.
Det bedrivs också forskning ombord på ISS, till exempel studier om hur celler, växter och kristaller uppför sig under minimal gravitation. När rymdstationen planerades försökte rymdbranschen sälja in sitt projekt med argumentet att forskningen skulle göra stor nytta för mänskligheten. Den skulle ge svar på viktiga frågor inom exempelvis cancervård och vården av bensköra långvårdspatienter.
Men mera jordbundna forskare har kraftigt kritiserat sådana påståenden. Forskning om cancer, förtvinade muskler, benskörhet och dylikt kan i allmänhet bedrivas mycket mera ändamålsenligt och konstnadseffektivt på jorden. Men eftersom rymdstationen nu existerar - av helt andra skäl än vetenskapliga - väljer många forskare att skicka med experiment som en extra bonus.
Den forskning som är unik för rymdstationen handlar just om bemannad rymdfart. Den berör frågor som hur människan kan klara kosmisk strålning och förtvinade muskler under längre resor, exempelvis till Mars. Om man bedömer den forskningen som viktig beror på hur man värderar bemannad rymdfart.
Hur viktig är Christer Fuglesangs andra resa för Sverige?
För Sverige som nation har det symbolisk betydelse att vi deltar i den bemannade rymdfarten - visserligen en liten del av rymdforskningen, men den mest synliga och spektakulära delen. Man kan sätta en siffra på hur begränsad del av rymdforskningen astronauterna faktiskt utgör. Varje svensk betalar i genomsnitt två kronor per person och år till ESA:s, Europeiska rymdstyrelsens, astronautprogram. Men vår kostnad för hela ESA:s rymdverksamhet ligger runt 60 kronor per år och svensk.
Vi deltar alltså i den bemannade rymdfarten, men vi deltar i ytterst liten skala. Christer Fuglesang själv har många gånger uttalat sig och önskat att Sverige ska satsa mera. Men hittills har politikerna varit kallsinniga. Astronauternas rymdresor är fortfarande, efter fyra decennier, en stor teknisk utmaning och dessutom ganska farliga. Politiskt blir de alltmer ifrågasatta, både i Europa och i växande utsträckning i USA.