Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Expertens tips: Så väljer du miljövänligt kött

På svenskarnas tallrikar ligger ett växande köttberg som hotar klimatet. Hur ska man tänka som konsument om man vill ändra på detta? DN har talat med Elin Röös, experten bakom Köttguiden.

Vi svenskar äter i snitt 25 kilo nötkött per person och år. Det placerar oss på andra plats i EU:s nötkött-liga. Allt mer av köttet importeras dessutom från utlandet. Köttkonsumtionens negativa effekter på klimatet är väl belagda. Så här kan det inte fortsätta, varnar Jordbruksverket i en rapport som Dagens Nyheter skriver om i dag.

Läs mer: Klimatskatt på kött föreslås

För den som vill lägga om sin kosthållning finns nu Köttguiden som tagits fram av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. DN bad initiativtagaren Elin Röös att dela med sig av sina bästa råd till den som vill äta mer klimatsmart och miljövänligt. Hon är noga med att påpeka att frågan har flera sidor där klimatpåverkan måste vägas mot annan miljöpåverkan som kemikalieanvändning och djurskydd.

Dra ner på köttätandet

– Om du verkligen vill tänka på miljö- och klimatpåverkan ska du till att börja med sänka din konsumtion generellt, det är det mest effektiva, säger Elin Röös.

Välj kött som är bättre för klimatet …

– Om du vill minska din klimatpåverkan kan du välja gris och kyckling i stället för nötkött och lamm. Gris och kyckling är inte idisslare och släpper därför ut mindre metan som är en mycket kraftfull växthusgas.

Idisslandet är den särskilda matsmältning där det fiberrika gräset bryts ner i kons mage till energi som den kan ha nytta av. Biprodukten blir metan som är värre än koldioxid när det gäller växthuseffekten.

– Dessutom är gris och kyckling effektivare foderomvandlare, det krävs inte lika mycket foder för dem som för nöt för att de ska producera en viss mängd kött, säger Elin Röös.

… men det kan å andra sidan ha andra negativa effekter

– Om du vill ta ett globalt socialt ansvar och dessutom undvika att medverka till avskogning ska du inte välja gris och kyckling. De utfordras med soja, ofta importerad från Sydamerika, som vi dels skulle kunna äta själva, dels odlas på ett sätt som inte är hållbart med mycket kemikalier, erosion som följd och under slavliknande förhållanden för arbetarna, säger Röös.

Du behöver inte sluta helt att äta kött

– Man kan motivera viss konsumtion av kött. På en del marker kan vi inte odla för att de är för steniga, magra eller våta och då är det ju bra att använda dem som betesmarker till köttproduktion.

Så länge vi dricker mjölk är det också motiverat att äta köttet från mjölkkorna och deras kalvar, tillägger Röös.

– Dessutom är det smart att använda en del restprodukter från tillverkningen av ost och sprit som foder i köttproduktionen. Så ur ett hållbarhetsperspektiv kan man definitivt motivera en viss köttkonsumtion men den ligger på en väldigt mycket lägre nivå en dagens.

Välj kött som är bra för landskapet

Genom att välja naturbeteskött från boskap som betat på sådana marker som nämndes ovan bidrar vi dessutom till att bevara den biologiska mångfalden, påpekar Elin Röös.

– På många av de här markerna lever hotade arter som kräver att gräset hålls kort. Växer de igen så förlorar vi många av de rödlistade arterna.

Närproducerat har liten betydelse för klimatet

Baljväxter är ett alternativ till kött som rekommenderas i Köttguiden. Och även om baljväxterna transporterats från Kina ger de generellt mindre klimatpåverkan än kött.

– Det är sådan otrolig skillnad på att äta växterna direkt mot att stoppa dem i ett djur och på det sättet förlora en stor del av råvaran, säger Elin Röös.

Närproducerat har överhuvudtaget väldigt liten betydelse när det gäller köttets klimatpåverkan. Transporten är en så liten del, enligt Elin Röös. Däremot kan det finnas andra skäl att välja närproducerat, exempelvis när det gäller djurskydd.

Vilt är ett bra alternativ

– De ingår i det naturliga ekosystemet. Men det måste vara verkligt vilt, inte hjortar som lever i hägn och utfordras.

Elin Röös påpekar dock att tillgången på viltkött är så liten att det aldrig kan bli lösningen på hela problemet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.